SÖK
MENY
Faktakoll saknas i Skogbergs ledare
I sin ledare i Nya Åland den 7 juli skriver Susanna Skogberg om fiskodling och naturskydd, men gör det på ett sätt som innehåller flera felaktigheter som behöver rättas till. Visserligen hänvisar hon till Dagens Nyheter, vilket kanske är bekvämt – men det befriar henne inte från ansvaret att kontrollera sina fakta.
Skogberg påstår att det krävs 4 kilo fiskmjöl för att producera 1 kilo regnbåge. Det är fel. I dag är fiskfodret betydligt mer effektivt än så. För att odla 1 kilo regnbåge krävs omkring 1 kilo foder, där endast cirka 200 gram består av fiskmjöl och fiskolja. I fiskmjölet blandas det i så kallad trimmings, det vill säga, fiskrens och dylikt. Vore fiskmjölet tillverkat till 100 procent av fiskad fisk motsvarar det cirka 1 kilo färsk strömming eller annan fisk. Resten av fodret består av vegetabiliska ingredienser. Fiskodling är alltså betydligt mer resurseffektivt än vad Skogberg vill ge sken av.
En annan missvisande uppgift i ledaren gäller skyddsområden. Skogberg antyder att dessa endast skulle gälla vatten. Det stämmer inte. Skyddsområden omfattar både land- och vattenmiljöer. Målet om 30 procent skyddad yta är ett EU-gemensamt åtagande som gäller Finland som helhet – inte enbart åländska vatten. I Finland eftersträvas i första hand frivilliga överenskommelser med markägare, vilket är en viktig princip som värnar äganderätten.
Påståendet att arbetet med skyddsområden skulle ha stannat av är heller inte korrekt. Tvärtom pågår processen aktivt efter en bred remissrunda, där olika intressenter fått komma till tals. Nu analyseras de inkomna synpunkterna och man identifierar lämpliga områden. Det är så demokrati fungerar – inte ett ”stopp”, utan ett steg i rätt riktning.
Bottentrålning fördöms ofta, och säkert med rätta, men debatten saknar ofta nyanser. I Danmark finns exempelvis små 10–15 meter långa båtar som trålar försiktigt efter plattfisk, räkor och havskräftor. De använder trålar som rullar över botten – inte släpar kättingar – och försöker bedriva ett hållbart, småskaligt fiske. Dessa yrkesfiskare kämpar för sin överlevnad och sin röst riskerar att drunkna i den allmänna debatten. Viktigt i sammanhanget är att all trålning i närheten av Åland sker uteslutande med flyttrål.
När frågor om miljö och försörjning debatteras krävs faktabaserade underlag och nyanser. Att ledarsidan sprider felaktigheter om både fiskodling och naturskydd är väldigt trist och det ger allmänheten en felaktig bild.
BENNY PETTERSSON
ANDERS EKSTRÖM
Lib
SVAR
DN:s siffra om fyra kg fiskmjöl per kilo leveransklar fisk hänförde sig till norsk lax. Att det går att odla fisk med mindre insatser än så, och att åländska fiskodlare går i täten, är förstås välkommet ur både producenters och miljöns synpunkt. I synnerhet om det animaliska inslaget i fiskfodret inte härrör från bottentrålning.
Vad gäller andelen skyddade mark- och vattenområden så stämmer det inte helt det jag skrev att ingenting har hänt de senaste tre åren: landskapsregeringen köpte hösten 2022 ett område med höga naturvärden söder om Kyrkogårdsö, för att göra det till naturreservat.
– Det rör sig om ett ovanligt stort område: 115 hektar landområde och hela 1973 hektar vattenområde. Det är alltså ett betydande bidrag till att uppnå 30 procent skyddat landområde men framför allt till att skydda 30 procent av Ålands vattenområden, sa den ansvariga tjänstemannen till Nya Åland då.
Men det var alltså 2022. I min värld vore det en hederssak för Åland att självt skydda 30 procent av sina områden, snarare än att få draghjälp från resten av landet. Därför är det glädjande att höra att en aktiv process pågår för att identifiera lämpliga områden, och att Liberalerna driver på.
Susanna Skogberg
susanna.skogberg@nyan.ax
tfn 528 467
