Enskilda avlopp – var är vi nu?
Det saknas idag tillförlitliga uppgifter på hur många hus och fritidsstugor på Åland som har enskilda avlopp. Detta trots ett tidigare projekt för att skapa ett enhetligt register för enskilda avlopp på Åland och att Mise har ett eget register baserat på massenkäter. Det uppskattas att 40 procent av hushållen på Åland har någon typ av enskilt avlopp. På många platser är det inte rimligt att ansluta till kommunalt avlopp, och där är det istället viktigt att ha ett avlopp som är i skick.
Belastningen från åländska avlopp beräknades år 2018 vara cirka 11 procent av den totala fosforbelastningen på Åland (cirkaa 3,3 ton) och cirka 13 procent av kvävebelastningen (cirka 75 ton) – och enskilda avlopp har sämre reningsgrad än avloppsvatten som renats i reningsverk. Utsläpp av orenat avloppsvatten ökar risken för smittspridning, övergödning och syrebrist i våra vattendrag.
Ansvaret för tillsyn och prövning av att de enskilda avloppen klarar de lagstadgade reningskraven ligger på kommunerna, men de har oftast långt ifrån tillräckliga resurser för att utföra detta på äldre, redan befintliga avloppsanläggningar. Tillsynen sker i regel endast vid ombyggnader, nybyggnader eller vid inlämning av miljöanmälan.
Generellt är livslängden för ett enskilt avlopp 15 år, men livslängden varierar mellan olika avloppstyper. År 2015 var 63 procent av de enskilda avloppen 15 år eller äldre enligt info från de kommuner som inkom med data. Hur ser siffran ut idag? Är detta något som följs upp av myndigheterna?
Hur kan vi år 2022 på Åland inte ha uppgifter om antal enskilda avlopp och deras status? Detta är ett område som både landskapsregeringen och kommunerna behöver sätta mera fokus på. Hur behöver lagstiftningen uppdateras så att de enskilda avloppen på Åland underhålls och byts ut så att näringsutsläppen från dem minskar? Och hur kan landskapsregeringen och kommunerna samarbeta för att se till att lagstiftningen följs på Åland? Det sägs att alla ålänningar vill ha ett rent Östersjön, men det syns inte i det politiska arbetet kring enskilda avlopp. Att vi på Åland inte har bättre koll på utsläppen från våra enskilda avlopp anser vi är oacceptabelt.
De enskilda avloppen ger inte de största näringsutsläppen på Åland, men det är viktigt att minska alla näringsutsläpp för att vi ska få ett renare Östersjön. Avlopp kanske inte är ett ämne som är spännande för er politiker och det kanske inte lockar så många väljare, men om vi ska uppnå utvecklings- och hållbarhetsagendans mål om att allt vatten ska ha god kvalitet måste vi arbeta på bred front med att minska alla utsläpp.
Så frågorna vi ställer våra folkvalda är: Var står vi idag gällande enskilda avlopp och vad är planen för att förbättra situationen?
ÅLANDS NATUR & MILJÖ
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
