DELA

Det är våra politiker som bär ansvaret

Är det ett symtom på tidens anda? Att hasta och slarva? Har utbildningen vid universitet och högskolor försämrats? Eller lyckas det offentliga helt enkelt inte dra till sig kompetent arbetskraft till sina chefsposter?
Jag är benägen att hålla det sist nämnda som det tyngst vägande skälet.
I alla fall får man fortlöpande i tidningarna läsa om försumligheter och blamager. Här några exempel av senare datum.

En chef säger upp en underlydande tjänsteman, tillika hans ”kompis”, men förlorar i domstol för att den uppsagde inte har getts tillfälle att bli hörd. Chefen, som är jurist, ursäktar sig med att ”man tror inte att man behöver vara så formell när man känner någon” (Åland 8.10.2013). Sic!
Landskapet säger upp en intern revisor men förlorar fallet i domstol. Gör om detta och förlorar igen! Antingen har man här varit ute i helt ogjort väder. Eller så behärskar man inte proceduren för en uppsägning. Två gånger!
Man anställer, förmodligen efter en grundlig utvärdering av de sökande (?), en chef för det upphaussade Ålands digitala agenda, Åda. Men det går inte många månader så finner man skäl att omplacera personen i fråga! Vad i hela världen är detta frågan om?

Systemet med tjänstekollektivavtal bygger på idén att arbetsgivarparten, till det pris man kommer överens om i förhandlingar med de anställdas fackliga företrädare, köper sig arbetsfred under en överenskommen tid framåt. Nu har landskapsregeringen emellertid beslutat att ensidigt höja lönerna för Tehys medlemmar.
Någon garanti för arbetsfred har man dock inte avtalat sig till. Tehyiterna är värda en rejäl löneförhöjning, men det ska inte gå till på det här sättet. LR:s tolkning håller inte.

Listan kunde göras lång. De här exemplen gäller tillkortakommanden av närmast juridisk art. En egen lista kunde göras upp på till exempel slöseri med skattemedel. Ytterst är det naturligtvis våra politiker som bär ansvaret.
Jag är övertygad om att folk ute i stugorna följer med detta och ondgör sig över hur saker och ting sköts. Men kanske man har resignerat.
Och att ställa sitt hopp till nästa val är att bedra sig själv. Har det visat sig.
Jörgen Erlund
Godby