SÖK
MENY
Därför tillkom lag om produktionsstöd för el
Christian Wikström (Ob) har ställt landskapsregeringen en skriftlig fråga om vilka argument som låg till grund för lagen om produktionsstöd till vindkraften som tillkom 2019. Eftersom lagtingets regelverk om skriftliga frågor reglerar att frågan ska befinnas inom nu sittande regerings ansvarsområde så besvaras inte frågan i lagtinget. Däremot finns det inga hinder att jag som minister i nuvarande regering och tillika närings- energi- och miljöminister under mandatperioden 2015-2019 svarar på frågan i form av en insändare.
Under många år kämpade landskapsregeringen med stöd av lagtinget att få bli en del av statens inmatningssystem för vindkraft. Vid flera politiska möten och inlagor förde vi kampen om att även åländska investeringar inom vindkraft skulle ha omfattats av rikets stödsystem. Vi kom långt i förhandlingarna men vid tillträdet av regeringen Sipilä 2015 blev det klart att Åland måste gå sin egen väg.
Den enda vägen att stöda exempelvis förverkligandet av Långnabba-parken var genom att lagstifta om produktionsstöd. Stödet var en förutsättning för etableringen av parken. Det var samhällets roll i det läget att ge en prisgaranti och därmed ge råg i ryggen att våga ta investeringsbeslut. Genom parkens förverkligande ökade andelen förnyelsebar el till omkring 65-70 procent av landskapets årliga elförbrukning.
Lagen var ett steg i förverkligandet av målet om minst 60 procents andel lokalproducerad förnyelsebar el senast år 2030 enligt Energi- och klimatstrategi för Åland till år 2030 samt Hållbarhetsagendans mål 6 om förnyelsebar energi. I dagsläget är både målet om andelen lokalproducerad vind och andelen sol i de ursprungliga målsättningarna uppfyllda.
Landskapets kostnader för stödsystemet blir störst om timmarknadspriset ligger vid den lägsta nivån som är satt till 32 euro per megawattimme. Om förhållandena är så under hela perioden till och med år 2031 kunde kostnaden uppgå till totalt cirka 17,2 miljoner euro. Eftersom elpriserna varit höga sedan lagen trädde i kraft har ytterst små summor hittills behövts betalas ut. Nu när priserna är lägre kan den årliga kostnaden stiga och för första gången 2024 betalades större belopp ut.
Åland behöver en miljövänlig elproduktion och förutsättningar för att utveckla den lokala kompetensen på vindkraftsområdet. Detta har i sin tur gett många goda ringverkningar som till exempel utbildning till vindkraftstekniker som hittills utexaminerat 11 nya tekniker till en nordisk marknad som söker ett hundratal nya tekniker per år. Därtill har åländska bolag inom vindteknik startats som idag verkar i hela Europa och de havsbaserade planerna drar till sig företag som etablerats på Åland. Vindkraftens utveckling bidrar således positivt till både näringsliv och klimatarbete. Dessutom är effekterna av Långnabba och annan elproduktion som byggs på Åland att de minskar elnätkostnader för inköpt energi vilket gynnat Kraftnät Åland och bidragit till att elöverföringsavgifter inte behövt höjas. Vindparken i Långnabba används också som spänningsreglering vilket gör nätspänningen i det åländska nätet mer stabil.
CAMILLA GUNELL (S)
ENERGIMINISTER 2015-2019 SAMT 2023 –
