Bärkraft och kretslopp
Det är med viss bestörtning som man läser Svinryggens Deponi Ab vd Jesper Svanfelts uttalande om plaster i de bioavfallsströmmar som uppkommer på Åland, i en artikel i tidningen Nya Åland 13.8. Svanfelt må vara doktor i kemi, men det som han antyder om samband mellan de mängder plast som förekommer i det sorterade bioavfallet på Åland, Ålandskomposten och en framtida biogasanläggning ter sig nog närmast som alkemi.
Ålandskomposten har under flera år framfört till landskapsregeringen och dess behöriga myndigheter att plasten som förekommer i avfallet är ett stort problem, vilket nu även Svanfelt korrekt framför.
Ålandskomposten har påpekat för Svinryggens deponi Ab, att det material som Svinryggens deponi Ab levererat till Ålandskompsoten generellt har varit mer problematiskt än det som levererats av Transmar (Renhållningen). Svinryggen verkar även uppbevara bioavfallet längre, vilket försvårar den bioologiska komposteringsprocessen.
Man kunde nästan tro att Svinryggen medvetet försvårar verksamheten för ett för ett privat bolag, som Svinryggens deponi Ab kanske upplever som en konkurrent.
Det är ingen hemlighet att Ålandskomposten arbetat för en biogaslösning och redan 2014 aviserat landskapsregeringen om sina avsikter. De ansökningar om investeringsstöd som sedan inlämnats har inte varit framgångsrika, även om man framfört samma bärande tankegångar som nu även Svinryggens deponi har anammat, vilket ju är bra.
Landskapsregeringens näringspolitiska linje har däremot lämnat en del att önska gällande transparens och jämställdhet. Svinryggen fick ett beslut på 48 000 euro för att utföra projektering inom några dagar, Ålandskomposten måste vänta i tre månader för att få ett svar på sin ansökan om stöd för undersökning av avplastningsmetoder, kadaverhantering samt biogas. Svaret var att landskapsregeringen inte har några medel för detta. Intressant näringspolitik som enbart försvagar situationen för ett privat bolag.
Men för att återkomma till plasten. Främmande material i bioavfall är en stor utmaning för att kostnadseffektivt och säkert kunna framta produkter som stöder ett kretslopp av näringsämnen och vård av odlingsmark. På Åland är avfallsmängderna små, så de tekniska lösningarna som krävs blir dyra. För att den s.k. cirkulärekonomin skall fungera, krävs ett gott samarbete mellan olika aktörer.
Till potentiella investerare, bränsledistributörer, gödselproducenter och användare av gödselmedel. Landskapsregeringens aviserade investeringsstöd är på många punkter väldigt problematiskt när man synar det i dess detaljer, men ta gärna kontakt så kan vi se om det går att sy ihop ett privat initiativ för en kretsloppssatsning kring en biogasanläggning.
Och alla andra: sätt de rätta plasterna bland plastavfallet eller i det brännbara, så blir plastutmaningen i naturen mindre. Hushåll, företag, mellanlagrare och transportörer måste göra sitt yttersta för att få materialströmmar, kretslopp och återanvändning att fungera.
Med önskan om plast på rätt plats,
BENGT KARLSSON
VD ÅLANDSKOMPOSTEN AB
