Är vindkraft i Norrhavet nödvändigt för klimatet?
I en insändare i lokaltidningarna den 3 juli bidrar Hållbart Initiativ (HI) till vindkraftsdebatten med en populistisk blandning av sant och falskt. Redan i rubriken på HI:s insändare går det snett.
Vindkraft är sannolikt en nödvändig komponent i en framtida palett av åtgärder mot en klimatneutral energiförsörjning. Vindkraft i Norrhavet är däremot på inget sätt en nödvändig insats för klimatet. Det finns alternativ lokalisering som respekterar och tar hänsyn till nuvarande skyddsvärda naturmiljöer.
HI efterlyser handling, inte önsketänkande. Det är en bra målsättning. Det är emellertid närmast ett argument mot projekt Sunnanvind i dess nuvarande utformning. Och ett argument för alternativa lösningar. En vindkraftspark i Norrhavet i enlighet med Sunnanvind och förslaget till generalplan kan stå färdig byggd och klar för produktionsstart tidigast om 10-15 år. Troligen först ännu senare och kanske inte förverkligas överhuvudtaget. Bland annat på grund av projektets enorma dimensioner och kostnader samt att det inom överskådlig framtid inte finns stamnät som kan ta emot ny vindbaserad elproduktion av denna storlek. Det måste finnas alternativ som kan förverkligas betydligt snabbare.
HI hävdar vidare att kritiken mot havsbaserad vindkraft ofta bygger på ekonomiska kalkyler. Det är delvis korrekt, vilket i sig är ett sundhetstecken eftersom det är en av flera avgörande grundförutsättningar för att olika vindkraftsprojekt överhuvudtaget skall kunna förverkligas. Norrhavets Vänner delar HI:s bedömning om att de ekonomiska kalkylerna är missvisande, men då främst i avseende på verksamhetens eventuella nytta.
HI:s påstående om att vindkraftskritiker har övervikt på ekonomiska argument är dock inte helt sant. Norrhavets Vänner har hela tiden i första hand betonat natur- och miljövärden samt att Norrhavet är Ålands enda och sista orörda havsödemark och en unik naturpärla. Norrhavet har ett stort egenvärde. Bedömningarna av för- och nackdelar måste även innefatta icke mätbara och subjektiva värden som till exempel de fundamentala upplevelser som Norrhavet erbjuder. Utgående från en sådan värdegrund behövs egentligen inga närmare ekonomiska kalkyler.
HI kunde börja med att ställa frågan vad det är värt att kunna lämna över Norrhavet som en bevarad havsmiljö till våra barn och barnbarn istället för ett gigantiskt industrilandskap – och först därefter fundera i perspektivet levande bobar planet.
HI avslutar insändaren med det att det inte räcker att Åland är självförsörjande på el. Åland skall vara något av ett världssamvete och kompensera för all energianvändning som berör Åland och ålänningarna även utanför landskapets gränser. Det är inte realistiskt och ett exempel på smått desperata argument när man lever i en verklighetsfrämmande ideologisk bubbla. Det är ett ohållbart resonemang enligt Donald Trumps modell, där Europa med flera genom diverse importtullar nu skall betala för ”gamla skulder” i form av historisk handelsobalans.
NORRHAVETS VÄNNER RF