Är rapporten Aktion 2021 tendentiös?
Daniel Dahlén skriver i tidningen Åland, med anledning av rapporten Aktion 20021, att ”endast politisk enighet kan hjälpa oss”. Rätt tänkt på alla vis men ändå fel för att det inte går. Det kommer inte att gå av det enkla skälet att alla närmar sig vilket som helst problemområde från olika bakgrunder och synsätt som i sig leder till oenighet. Skillnader i synsätt kan överbryggas och enighet kan stärkas bara om förutsättningarna för de olika utgångspunkterna är tydliga och att man kan vara överens om fakta. Tankesmedjan uttrycker själva att politisk enighet är en viktig förutsättning för att lösa de problem man vill lyfta upp. Det ställer krav på fakta som tankesmedjan presenterar.
De slutsatser som lyfts fram i rapporten, baseras på fakta som är ganska grundläggande men dessvärre så saknas resonemang och bakgrundsanalyser för hur man med angivna fakta kommit fram till slutsatserna. Rapporten konstaterar att BNP utvecklingen 2007 – 2018 på Åland visar att tillväxten rasar från 2018. Tankesmedjan väljer mätpunkter, 2007 och 2018 (tendentiöst?) som visar tillväxten 0,71 procent per år. Mätpunkter för 2008 och 2017 skulle visa ett annat resultat.
BNP utvecklingen från 1997 – 2018 visar på en hygglig tillväxt, 2,86 procent per år. Åren 2008 – 2017 har visat tillväxt på 2,24 procent per år. Mellan 2007 och 2008 samt under 2018, inträffar dock brytpunkter med kraftigt reducerad tillväxt. Det saknas analyser över varför raset mellan 2007 och 2008 inträffade. Finns det likheter med 2018?
Rapporten visar också att näringslivets del av tillväxten BNP 1997 – 2018, (2,36 procent per år) nästan följt BNP utvecklingen (2,86 procent per år).
Den offentliga sektorn har vuxit med 2,3 procent per år, från 2007 – 2018. (utan dippar eller plötsliga uppgångar). Tillväxten för offentlig sektor, under tidsperioden 1997 – 2007 var betydligt högre, 5,7 procent per år.
Tankesmedjan inför ett annat resonemang, att konsumentprisindex har ökat med cirka 1,85 procent per år från 2007 – 2018 (20,4 procent från 2007 – 2018). Vilket enligt tankesmedjan skulle tyda på att den i sig hyggliga tillväxten BNP på 7,8 procent ändå skulle ange ekonomisk tillbakagång.
Siffrorna i sig tyder på att prisökningen följer den ekonomiska utvecklingen. Här behövs nog ett förtydligande.
Det finns således inga ekonomiska fakta i rapporten som visar på någon större anomali från en stabil tillväxt. Utom raset 2018…. vad beror det på…?
Enligt tankesmedjan så pekar BNP utvecklingen från 2018 och framåt, på att det åländska samhället och framför allt den offentliga sektorn lider av stora strukturella problem?
Men det saknas resonemang som leder tanken till att BNP raset 2018 beror på ”strukturproblem” inom offentlig sektor?
Det finns alltid skäl att ifrågasätta om den offentliga sektorn sköts så effektivt som möjligt.
Det finns skäl att ifrågasätta antalet kommuner på Åland. Vi behöver inte 16 kommuner men det finns dessvärre väldigt lite ekonomisk vinst, om ens någon, i att minska antalet kommuner. Det finns dock andra skäl för färre kommuner. Men det är svårt att se hur dessa andra skäl kan visa effekt på BNP raset 2018.
Det finns alltid skäl att ifrågasätta ansvarsfördelningen mellan landskapet och kommuner, men när det görs så måste fakta och motiveringar vara oomtvistat av de flesta.
Det finns alltid skäl att seriöst utvärdera initiativ som Aktion 2021 representerar, alla sådana initiativ ska ha allas vår uppskattning. Nedgången i BNP 2018 kan vara ett trendbrott. Då gäller det att vara vaksam.
Vill man föra en trovärdig debatt och diskussion, och om man dessutom har ambitionen att nå största möjliga politiska enighet så måste man framställa fakta på sätt som skapar förtroende. Det finns 0, zero, noll tolerans för fakta som kan uppfattas vara tendentiösa.
Tankesmedjan kommer att få problem med trovärdigheten om man kan uppfattas som tendentiös. Just nu ser det lite si och så ut med den saken. Tankesmedjan har att fundera på sammansättningen av referensgruppen. Bara sammansättningen kan uppfattas som tendentiös.
Det finns alla skäl att uppmuntra tankesmedjan att fortsätta sitt arbete men involvera gärna mer kunskap i kretsen. Exempelvis att i referensgruppen tillföra kunskap och erfarenheter från den kommunal verksamheten på landsbygd och i skärgård. Varför inte bjuda in ett par kommundirektörer från kommuner som kan vara föremål för strukturreformer? Kommundirektörerna från Jomala och Sund är mina förslag.
BENGT HAGSTRÖM
SUND
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
