I fredagens Ålandstidning kunde vi läsa att Mariehamns stad vill höja arrendet för den del av ett grönområde i södra Mariehamn som vi har arrenderat i sedan 1986. Det nya arrendet motsvarar en ökning på 8000%. Då vår förening inte tillfrågades om vårt perspektiv i artikeln vill vi nu framföra några aspekter.
Inledningsvis så välkomnar föreningen en justering av arrendearvodet och vi uppskattar att staden vill verka enligt en rättviseprincip. Vi vänder oss dock emot att jämställas med bryggföreningar och småbåtshamnar. Jämförelsen är inte rättvis varken till verksamhet eller plats.
Ålands Skötbåtsförening rf. är inte en småbåtshamn, utan en ideell förening som verkar för att upprätthålla och öka kunskapen om de traditionella åländska bruksbåtarna och traditionerna kring dem. Vi har låtit bygga två allmogebåtar, skötbåten Anna och segelsumpen Jehu och vi lär yngre generationer allt från manuell sjösättning och upptagning till segling och navigering. De verksamma medlemmarna i Skötbåtsföreningen är allt från tonåringar till pensionärer. Det är skeppare, hantverkare, hobbyseglare och andra nyfikna. Alla är välkomna i föreningen.
Dessa traditionella bruksbåtar var förr en helt avgörande förutsättning för liv i ett örike som Åland och utgör därför en viktig del av vårt åländska kulturarv. Våra båtar är även en del av en större nordisk klinkbåtstradition som kan spåras tillbaka till Vikingatiden och som numera är ett UNESCO immateriellt kulturarv. Att hålla ett sådant kulturarv levande är inte lätt. Det kostar både kapital, människors outtröttliga frivilligarbete och engagemang.
Inte heller platsen är motsvarande de platser man jämfört med. Platsen används inte bara som en brygga utan som centrum för hela vår verksamhet. Området är en del i ett naturskyddsområde och enda skälet att vi kan finnas på området är att vi bidrar positivt till den kulturhistoriska och humanekologiska miljön som området utgör precis på samma sätt som ladugården och fåren som betar i hagarna omkring. Vi har varken el eller väg till platsen utan går till fots genom en hage. Båtarna sköts helt manuellt. Staden har inga kostnader för området utan får tvärtom gratis en autentisk kulturmiljö, öppen för allmänheten.
Just det autentiska är värdefullt. Inte sällan är det bilder på föreningens eller våra medlemmars båtar som används i reklamkampanjer för turistdestinationen Åland eller Mariehamn.
Varför fick vi hyra området nästan gratis för 40 år sedan? Kanske för att man under denna tid förstod hur viktigt levande kulturarv är och att det också behövs i staden. Nu skördar turistdestination Mariehamn frukterna från den tiden, men har kanske glömt bort att det en gång investerades för detta.
En justering av arrendet är fullt rimligt, men vi önskar att vår verksamhet ses som den folkbildande och kulturbevarande verksamhet och inte en vanlig småbåtshamn. Vi skulle även önska att små föreningar med små medel skulle behandlas varsammare. En höjning med 8000 % från ett år till ett annat riskerar att på sikt bli föreningens död.
Johanna Wickström
Orf. Ålands Skötbåtsförening rf.
