Äldreomsorgen del 1 – från att peka finger till att lägga ett gemensamt pussel
Vilka utmaningar står äldreomsorgen inför? Hur kan vi möta dem så att alla – både äldre, närstående och personal – känner att de kan leva värdiga liv? Dessa frågeställningar har inte varit mer aktuella än nu och ramade in seminariet “En hållbar äldreomsorg – Ett värdigt liv för alla” som Hållbart Initiativ arrangerade torsdagen den 26 januari på Hotell & Restauranghögskolan med uppemot 100 närvarande. I en insändarserie i tre delar ger vi referat av föreläsningarna och diskussionerna.
Rebecca Rickert-Olsson (HI), legitimerad psykolog verksam på Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), fungerade som moderator för kvällen. Hon inledde med att reflektera över fördelar och nackdelar med den åländska litenheten. Fördelar är potentialen till snabba beslutsstrukturer och lokalkännedomen medan nackdelar är bristen på specialkompetens. Hur kan vi överbrygga dessa nackdelar och stärka potentialen i litenheten?
Först ut i raden av korta föreläsningar var Kenth Häggblom från Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). Han beskrev med grafer och tabeller hur befolkningen i princip sedan 1970-talet är växande. Enligt prognosen kommer Åland att ha 33–34 000 invånare år 2040, av vilka äldre över 65 år utgör en allt större del. Av de som lever längre är kvinnor överrepresenterade eftersom de under flera decennier haft en längre förväntad livslängd än män. De som fötts senare har samtidigt en längre förväntad livslängd. Enligt statistiken lever var tredje kvinna till 90 år idag.
Det står klart att vårdbehoven ökar med åldern. Var tredje person över 85 år erhåller idag någon form av kommunal äldreomsorg. Enligt de senaste siffrorna vårdas 100 klienter på institution, 300 på effektiverat serviceboende (ESB) och 500 får hemtjänst/hemservice.
På Åland finns många aktörer som hanterar äldreomsorgsfrågor, allt från kommuner och kommunförbund till ÅHS och Kommunernas socialtjänst (KST). Arsim Zekaj, vårdledig förbundsdirektör för kommunförbundet Oasen delade på seminariet med sig av sina erfarenheter av och synpunkter om äldreomsorgens organisering och kvalitet.
Enligt Arsim utmanas den åländska äldreomsorgen av en rad olika faktorer i samhället, inte enbart av den växande andelen äldre. De anställda och anhöriga har nuförtiden allt högre krav på tjänster som äldreomsorgen erbjuder samt villkor i arbetslivet. Vidare har omsorgsyrkena dessvärre en sviktande attraktionskraft vilket är tätt sammanlänkat med den höga sjukfrånvaro som arbetet präglas av. Från ett politiskt plan föreligger en låg investeringsvilja i äldreomsorgen samtidigt som stora resurser läggs på avgränsningsfrågor – alltså vem som ska göra vad.
– Jag skulle vilja ta alla resurserna och arbeta med kvalitetsfrågor istället. Det är det som ger värde till skattebetalare, vårdtagare och anhöriga, sa Arsim.
Hellre än att peka finger på varandra hade Arsim gärna sett att alla aktörer försöker lägga ett gemensamt pussel. Det pusslet skulle fokusera på att lägga kvalitetsfrågor först på dagordningen istället för att framställa rapporter som ingen använder sig av. Genom att fokusera på en ständig kvalitetsutveckling istället för att enbart utöva kontroll, underhåll och förvaltning av nuvarande system skapas också utrymme att komma till rätta med brister som idag leder till ökade kostnader.
HÅLLBART INITIATIV
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
