Artificiell intelligens diskuteras intensivt, vilket är både bra och nödvändigt. Samtidigt finns en risk att debatten förenklas till ytterligheter, där AI antingen beskrivs som lösningen på alla problem eller som ett hot som bör bromsas. Det handlar alltså om att inte förskjuta uppmärksamheten från det som egentligen borde stå i centrum, nämligen vilket samhälle vi vill forma och vilken roll det offentliga ska ha för att bidra till den utvecklingen.
I en nordisk kontext är detta särskilt viktigt. Våra samhällen kännetecknas av hög tillit, stark rättssäkerhet och myndigheter som i grunden uppfattas som sakliga och icke korrupta. Dessa värden har byggts upp över lång tid och de existerar redan innan AI introduceras. Om vi vill att våra samhällen även i framtiden ska fungera lika väl behöver ny teknik hanteras seriöst och genomtänkt, i linje med de principer som präglar nordisk offentlig förvaltning.
För i verkligheten är AI ett komplext verktyg som kräver både kunskap, eftertanke och rätt förutsättningar för att göra verklig nytta. För att förenkla kan man säga att AI är beroende av bra råmaterial. Precis som man inte kan laga en god måltid med dåliga ingredienser och en dålig kock kan man inte få kloka resultat från AI om informationen den bygger på är ostrukturerad, ofullständig eller felaktig. Informationen måste vara i ordning, förstådd och använd på rätt sätt. Annars riskerar tekniken att förstärka gamla fel, dessutom gör AI det snabbt och effektivt.
Detta är ingen åsikt utan något som tydligt framgår av nordisk forskning om digitalisering och AI i offentlig verksamhet. Forskning, liksom internationella organisationer som OECD, konstaterar att tekniken i sig sällan är det största hindret. Det som avgör utfallet är i stället organisationers digitala mognad. Det handlar om kompetens, förståelse för de egna processerna, ansvarstagande och förmågan att använda ny teknik på ett genomtänkt sätt. Utan detta riskerar lösningar som utvecklats utifrån andra samhällslogiker att krocka med nordiska värderingar om öppenhet, likabehandling och demokratiskt ansvar.
Jonas Waller, överlärare i datateknik, har formulerat detta väl i ett debattinlägg; ”Vad digitalisering och AI kommer att leda till vet vi inte. I detta skede är utbildning och vara ordentligt informerad det viktigaste. Att man förstår hur AI – eller digitalisering i stort – verkligen fungerar, vilka möjligheter som ges och vilka risker som föreligger. Endast på det sättet kan man fatta kloka beslut och implementera AI på bästa tänkbara sätt”. Kärnan kan knappast sägas tydligare.
Det är också därför nyttorna med AI aldrig uppstår av sig själva. De kräver investeringar i kunskap, tid för lärande och ett medvetet ledarskap. Utan detta blir AI antingen ett dyrt experiment eller ett verktyg som används på ett sätt som skapar nya problem i stället för att lösa gamla.
Mot den bakgrunden är det viktigt att konstatera att Ålands landskapsregering arbetar aktivt med att höja den digitala kompetensen och den digitala mognaden i organisationen. AI ses inte som ett mål i sig, utan som en del av ett större arbete med att stärka offentlig verksamhet, förbättra offentliga tjänster och säkerställa ett ansvarsfullt användande av ny teknik som är förenligt med våra samhällsvärderingar.
Om vi menar allvar med att använda AI klokt behöver debatten fördjupas. Ingen är fullärd men vi behöver mindre förenklingar, mer förståelse. Det är först då tekniken kan bli ett verkligt stöd för människor, inte tvärtom.
INGRID ZETTERMAN (LIB)
CIVILMINISTER MED ANSVAR FÖR DIGITALISERINGSFRÅGOR
