Ett år med bara minnen kvar
Ett år sedan han som jag älskade allra mest plötsligt blev allvarligt sjuk. Ett år sedan jag såg in i hans varma bruna ögon. Ett år sedan jag smekte hans mjuka huvud och jag viskade ”allt ska bli bra” medan han somnade in och dog.
Det var den värsta dagen i mitt liv och ett år har gått sedan dess.
Ett år sedan vi begravde honom på hans favoritplats bredvid havet som han älskade.
Ett år med den enorma tomhet som bara en trofast, fyrbent och lurvig kompis lämnar efter sig. Ett år utan hans varma blöta nos i min hand. Ett år utan promenader med honom. Ett år med saknad efter allt det som var han.
Ett år senare finner jag fortfarande hans favoritgodis i mina jackfickor. Fortfarande hittar jag spår efter honom i form av envisa hårstrån i baksätet på min bil. Fortfarande ligger hans favoritboll på den plats jag lade den efter att jag kastat den åt honom för sista gången.
Ett år senare ligger alla de stenar som han burit upp ur sjön ovanpå hans grav. Ett år senare och jag blinkar fortfarande bort tårarna ur ögonen när jag möter någon som liknar honom.
Ett år har gått sedan vi promenerade tillsammans längs min favoritrunda i skogen. Ett år har gått och jag har inte promenerat där sedan dess.
Aldrig mer ska han möta mig i dörren, lägga sig på rygg och visa tillgivenhet när jag kommer hem. Aldrig mer ska han vägra äta sin morot för att den inte är skalad.
Aldrig mer ska han glo på mig med dreglet hängandes från mungiporna medan jag äter ett äpple.
Aldrig mer ska han brumma av välbehag när jag kliar honom på hans favoritställe.
Aldrig mer ska han hoppa upp i soffan bredvid mig och trycka sig emot för att få kramas. Aldrig mer ska han lägga sitt mjuka huvud mot min hals och aldrig mer ska jag få borra ner ansiktet i hans päls.
Ett år har gått och jag längtar inte efter någon ny. Jag längtar bara efter honom.
Ett år med bara minnen av honom kvar.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
