DELA
© Nya Åland

”Gabbe” har hittat hem

FOTBOLL. Storklubbsmiljön höll på att kväva talangen Gabriel Petrovic.

Nu har Solnagrabben återvänt till lugnet på Åland – och bytt överlevnadskamp med BP till guldjakt med IFK Mariehamn.

– Känslan är lite nu eller aldrig, säger 32-åringen som i kväll leder Grönvitt i Europa League-kvalet mot Odd.
Säsongen 2005 var Gabriel Petrovic en del av den AIK-trupp som vann Superettan och gick upp i allsvenskan.

Storklubben var tillbaka i finrummet igen efter fiaskosäsongen 2004, och aviserade en storsatsning. Klubbledningen gjorde tidigt klart för Gabriel Petrovic, som debuterat för ”Gnaget” redan som 17-åring, att han inte var en del av Solnaklubbens framtid.

– Jag hade inte spelat så mycket i Superettan, hade haft lite problem med skador och så. Men det var rätt tufft att få beskedet, även om jag väl är den som gjort en av tidernas sämsta debuter i AIK. Jag byttes in vid 0–0 i allsvenska premiären mot Elfsborg 2002, gjorde två misstag och så förlorade vi med 0–2, säger Gabriel Petrovic när vi slår oss ned på uteplatsen till huset i Järsö som han och sambon Viktoria Öhman hyr.

– Hade någon sagt till mig att jag skulle återvända till Åland efter min säsong här för tio år sen hade jag haft väldigt svårt att tro det.

Efter att ha ratats av sitt barndoms AIK – Råsunda IS är moderklubben, men ”Gabbe” började spela för AIK som åttaåring – skrev Gabriel Petrovic på för IFK Mariehamn till 2006 års ligasäsong.

– En polares pappa var ofta över till Åland och fiskade och tipsade om att Mariehamn hade ett lag i finska ligan. Han sa att det skulle passa för mig eftersom jag älskade fiske, så min agent tog kontakt och efter provspel på hösten inför säsongen kom jag och klubben överens om ett kontrakt. Jag var rätt sugen på ett miljöombyte och att få spela ligafotboll, i stället för att åka och lira för någon mindre klubb i Sverige, säger Petrovic.

Gabriel Petrovic gjorde ett fint debutår i finska ligan, och IFK Mariehamn gick från ligatolva 2005 till att sluta sexa i tabellen.

Men trots det – och det faktum att talangen Petrovic varit bofast i de svenska juniorlandslagen några år tidigare – var den då 22-årige innermittfältaren iskall på den svenska marknaden.

– Det var så då, finska ligan låg lite i skuggsida för svenska klubbar. Jag tyckte det var konstigt, man hade gjort det bra men ändå hörde bara division ett-klubbar av sig. Då kände jag att det kanske inte skulle bli någon mer fotboll, att det var dags att börja plugga i stället. Men så kom Mikael Stahre och plockade mig till Väsby United. Vi gick upp till Superettan mitt första år där.

2009 värvades Gabriel Petrovic till Brommapojkarna och blev allsvensk spelare på nytt. Under åren i BP hann Solnagrabben både med att åka ur högsta serien, ta klivet upp igen och degraderas ytterligare en gång.

När laget 2015 föll ur Superettan ett år efter att ha åkt ur allsvenskan kände han att det var dags för ett nytt äventyr med IFK Mariehamn igen.

– Min kontakt med Peter Mattsson intensifierades i fjol och jag är glad och tacksam över att de gav mig chansen att komma tillbaka. Jag gillar den sportsliga utmaningen i IFK, och vi har träffat helt rätt med truppen. Det är riktigt bra stämning mellan oss spelare.

Jobbade på dagis

 

IFK Mariehamn är en annan förening nu jämfört med för ett decennium sedan, menar Petrovic.

– På den tiden jobbade jag sex timmar om dagen på ett dagis. Ekonomiskt gick jag ner mig rätt rejält jämfört med AIK, men jag växte mycket som människa under det där året. Man kunde komma hem halv tre en natt till Långnäs, och så var det bara att gå upp och jobba klockan sju på morgonen.

– Sen är organisationen en helt annan. Jag bävade för de långa bortaresorna, men vi äter jättebra på båten och vi får ligga kvar i hytterna i hamnen och sova ut. Det funkar jättebra, och vi blir ännu tajtare som grupp under de där resorna.

Gabriel Petrovic är en av nyckelspelarna i ett IFK Mariehamn som gör succé i ligaspelet och står på samma poäng som ledande HJK när nästan hälften av matcherna har spelats. Att kämpa i toppen av en högstaserie är ovant jämfört med tiden i BP då laget för det mesta rörde sig i allsvenskans bottenskikt.

– Det är jätteroligt att vara med så här pass bra, även om jag faktiskt inte kollat på tabellen en enda gång hittills. Vi har en bra känsla i laget, och riktigt bra kvalité i truppen där många spelare väljer att stanna kvar i IFK numera. Sen är det jätteroligt att vi har så meriterade killar som Bobbie (Friberg da Cruz) som väljer att stanna kvar. Det är lite nu eller aldrig-känsla över IFK den här säsongen, och självklart hämtar man inspiration från skrällgäng som Island och så.

Innan ligaspelet återupptas hemma mot Ilves på söndag hoppas Gabriel Petrovic att IFK ska ordna en knall mot norska Odd i Europa League-kvalreturen hemma på WHA i kväll. Norrmännen har 2–0 att gå på från första matchen i Skien förra veckan.

”Blir annan matchbild nu”

 

– Defensivt gjorde vi det jättebra, det är lite synd att vi på mittfältet inte kunde göra mer av bollen när vi väl fick den. Men jag tror att det blir en helt annan matchbild nu än i Norge, och vi måste ju gå framåt mer om vi ska kunna vända underläget.

Oavsett utgång i kväll har Gabriel Petrovic hittat ”hem” till ett Åland där stressen är mindre och bilköerna färre än i Stockholm.

Och så får han tid till favoritsysslan vid sidan av fotbollen.

– Det blev lite för stimmigt i Stockholm och ständiga bilköer. Det är riktigt skönt här, en perfekt plats för barnen (Tilde och Freja) att växa upp på och det är kul att vara tillbaka i en klubb som IFK som tar så väl hand om sina spelare. En storklubb som AIK var nog aldrig riktigt för mig, man ska vara på ett visst sätt för att lyckas där och jag passade nog inte riktigt in. Jag hade chansen att gå tillbaka till AIK under tiden i BP, men kände att jag hade det rätt bra där jag var och samtidigt kunde jag utbilda mig till naprapat.

Vad fiskar du helst på Åland?

– Mest gädda, catch-and-release. Jag har fiskat mest i Slemmern, även om jag inte har hunnit med så mycket hittills. Det är först nu jag har tagit hit båten från Stockholm. Den blev stulen häromdagen så jag var tvungen att åka över och lösa ut båten hos polisen.

Ser du en framtid i IFK även efter att kontraktet går ut 2017?

– Ja, vi är här för att stanna och planerar att bygga hus på Åland. Jag spelar gärna så länge kroppen håller.