DELA
© Nya Åland

Skarvarna har minskat i antal

Den stränga vintern, och kanske också jakten, har satt stopp för skarvstammens tillväxt.
Det säger de bedömare Nya Åland talat med.
Men en ny skarvinvasion i slutet av sommaren går ändå inte att utesluta.
Att skarvarna minskat i antal anser både verksamhetsledaren för Ålands fiskarförbund Fredrik Lundberg och den flitiga skarvjägaren och fiskaren Johan Mörn.
– Nu är skarvstammen kanske hälften så stor. Det kan ha att göra med den kalla vintern, jag hörde bland annat talas om skarvar som frusit fast i isen uppe vid Brändö, säger Johan Mörn.
Själv har han skjutit ett 60-tal skarvar hittills i år. Både han och Fredrik Lundberg välkomnar beslutet i riket om att nu tillåta en viss jakt i Åbolands skärgård. Det är egentliga Finlands miljöcentral som nu givit efter.
– Det är väl bra, de har haft det tufft där. Och här på Åland har ju jakten, som vi haft under två års tid, visat att den kan hålla skarven borta från viktiga fiskeområden, säger Fredrik Lundberg.


74 tillstånd
Jaktförvaltare Marcus Nordberg berättar att landskapsregeringen delat ut 74 tillstånd för skarvjakt under 2010.
– Jag har också hört från flera håll att skarvarna skulle vara färre i år. Men den stora mängden skarvar brukar å andra sidan dyka upp först i slutet av juli.
I likhet med Fredrik Lundberg nämner han den kalla vintern som en orsak till att stammen reducerats. Han berättar också att landskapet inventerar stammen för första gången i år. Det innebär att det inte finns någon statistik från tidigare år att jämföra med.
Att finska myndigheter nu också går in för att tillåta en viss jakt ser han som naturligt.
– De har samma bekymmer som vi.


Birdlife
En som inte är fullt så förtjust i att skarven från och med den 20 augusti får jagas också längs den finska kusten är Birdlifes fågelskyddschef Teemu Lehtiniemi.
– Man kan säga att tillstånden getts i forskningssyfte och egentligen inte för jakt. En del av tillstånden har nog också varit relevanta ur forskningssynpunkt men en del har inte någon sådan koppling. Man har haft för bråttom.
Tidigare anmälde ni Åland till EU-kommissionen på grund av jakten. Skall ni anmäla Finland nu?
– Åland är en del av Finland, så egentligen var det Finland vi talade om den gången också. Det här tillstånden är en nationell angelägenhet och man måste undersöka om urvalsprocessen gjorts i enlighet med fågeldirektivet och vi menar att det inte är så… I fallet Åland var beslutet förhastat och det fanns ingen möjlighet att klaga på det. Vi tycker att frågan först borde ha behandlats nationellt.


Havsörn
Teemu Lehtiniemi tror också att vintern – som var kall nere på kontinenten också – varit svår för skarvarna. Han säger att det är många faktorer som begränsar populationens tillväxt och att tillväxten har en naturlig gräns.
– Skarvbestånden i växer inte längre i västra Finland på ställen där populationen nått sin topp. Inte tar skarvarna över alla platser heller. Det har vi försökt säga länge. Och i år har beståndet vuxit mycket långsammare överlag än tidigare. Om nästa vinter är normal så kan ser vi om beståndets tillväxt verkligen minskat.
Det finns naturliga faktorer som gör att skarvarna inte kan bli hur många som helst.
– Havsörnen är en viktig faktor. Örnarna har i högre grade börjat äta skarv. På så sätt begränsas populationen naturligt och de kolonier som försvunnit tror vi att försvunnit på grund av havsörnen.

Fredrik Sonck

fredrik.sonck@nyan.ax