DELA
© Nya Åland

Oroande många unga dricker mycket

38 procent av studerandena i de fem åländska yrkesskolorna röker varje dag, och 44 procent av pojkarna och 31 procent av flickorna dricker sig ordentligt berusade minst en gång i månaden.
– Andelen som röker och dricker är mycket högre än i lyceet. Siffrorna är mycket oroande.
Det konstaterar landskapets hälsovårdsinspektör Eivor Nikander som presenterade två färska rapporter för ansvariga landskapsregeringsledamoten Katrin Sjögren (Lib) i går.
Den första rapporten handlar om elever i grundskolans årskurs 8 och 9 samt studerandena i Ålands lyceum. Undersökningen har gjorts också under tidigare år och därför kan man jämföra årets resultat med de tidigare.
Den andra rapporten är helt ny för i år och kartlägger hälsan i de åländska yrkesläroanstalterna, alltså handelsläroverket, sjömansskolan, vårdinstitutet, yrkesskolan och naturbruksskolan.
Resultaten i båda undersökningarna har jämförts med motsvarande kartläggning i riket.


Värre på Åland
Det som Eivor Nikander tycker är särskilt bekymmersamt är att så många röker och dricker sig berusade i yrkesskolorna.
– Situationen är värre på Åland än i riket, berättar hon.
Av de yrkesstuderande röker sammantaget 38 procent dagligen, och fler flickor – 44 procent – än pojkar röker.
38-39 procent – fler pojkar än flickor – dricker sig berusade åtminstone en gång i månaden.
14 procent har prövat på olagliga droger minst en gång under sin livstid.
I grundskolan röker var tionde elev dagligen. Antalet rökare har minskat sedan 2007. Däremot har det under de två senaste åren blivit klart vanligare också bland grundskolelever att dricka sig berusade.
I gymnasiet röker bara ett par procent av eleverna varje dag.


Hög droganvändning
– Också droganvändningen är mycket vanligare i yrkesskolorna än i lyceet, konstaterar Eivor Nikander som anser att resultatet i yrkesskolorna är bekymmersam.
I övrigt är hälsosituationen rätt bra på Åland, sammanfattar hon.
Men den psykiska hälsan hos de unga både i grundskolan och lyceet har försämrats.
– Den depressionsmätare – ett batteri av frågor – som används visar att den psykiska hälsan är sämre på Åland än i riket. Också elevernas och studerandenas egen uppfattning om sin hälsosituation visar sämre resultat på Åland än i resten av landet.
13 procent av de studerande i yrkesläroanstalterna har svår eller medelsvår depression. Flickorna är mera deprimerade än pojkarna.


Lägger sig sent
Något som kan inverka menligt på den psykiska hälsan är att åländska ungdomar går och lägger sig senare än förut och senare än ungdomarna i riket.
Också här var resultatet särskilt alarmerande i yrkesskolorna – hälften av studerandena la sig efter klockan 23 på vardagskvällarna. Det kanske också har samband med skolprestationerna – i yrkesskolorna har 45 procent svårigheter med studierna.
Av de yrkesstuderande flickorna uppgav sig 11 procent någon gång under sitt liv ha haft sex mot sin vilja.
Resultaten redovisas inte skilt för varje skola i offentligheten.
– Men alla skolor får sina egna resultat som det är meningen at de ska använda på ett bra sätt – i lärarföreningar, på föräldraträffar och studiedagar. Särskilt för yrkesskolorna är det viktigt att gå igenom resultatet eftersom det är där de största problemen finns.


Stora skillnader
Eivor Nikander konstaterar att skillnaderna mellan skolorna är ganska stora.
– Det är viktigt att både skolorna och föräldrarna får se hur verkligheten ser ut . Det finns ingen annan vetenskaplig studie än den här som görs bland åländska ungdomar.
Hon påpekar att ungdomarnas väl- och illamående inte är något som angår enbart skolan och föräldrarna. Det är en fråga för hela samhället.
– Jag ser fram emot den gemensamma skolhälsan som enligt planerna ska öppnas nästa år för gymnasialstadieskolorna.
Den som vill fördjupa sig i rapporterna kan gå in på www.regeringen.ax, vidare in på social- och hälsovårdsavdelningen och där klicka på ”Hälso- och sjukvård”.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax