DELA
© Nya Åland

Hur ska turisterna veta var skräpet hör hemma?

I Eckerö har beslutet att dra in tre av kommunens återvinningsstationer skapat frågetecken och kommunen har kritiserats på Nyans insändarsidor.
Nu frågar en läsare sig hur turisterna som besöker kommunen ska veta var avfallet ska föras.
I år har antalet återvinningsstationer på Eckerö minskat med en tredjedel. För tillfället finns det sex återvinningsstationer i kommunen efter att tre av de allmänna sopkärlen i Storby plockades bort i maj. För en läsare som vill kalla sig ”en inflyttad Eckeröbo” kom beslutet att dra in återvinningsstationerna som en överraskning.
– Jag blev paff att de var borta. Det känns som om man var påväg bakåt i tiden, säger en inflyttad Eckeröbo.
Under sommaren har läsaren slagits av hur mycket avfall som numera hamnar på återvinningsstationen i Torp.
– När jag var där sist var hela golvet täckt av ölburkar, hushållsavfall och allt möjligt annat.
Den inflyttade Eckeröbon tänker sig att avskrädet beror på att turisterna inte vet om var de ska slänga sitt avfall.
– Återvinningsstationerna bara plockades bort och de finns ingen skylt var man ska föra soporna. Hur ska turisterna veta att det finns en återvinningsstation som har öppet tre gånger i veckan?


Inbesparing
Kommunteknikern Dina Friberg tror inte att mängden avfall har enbart med turister att göra. Tillsvidare har inte kommunen sammanställt siffror om sopmängden för 2014, men enligt Friberg är det högtryck på återvinningsstationerna året runt.
– Fast vi har städat dagen innan ser det likadant ut nästa morgon. Och det finns byggnadsmaterial bland soporna. Det tror jag inte turisterna har med sig, säger Friberg.
Varför drogs tre av återvinningsstationerna in?
– Det är kostsamt att hålla städning på stationerna.. Dessutom är det nära till återvinningscentralen.
Fastboende på Eckerö har informerats om förändringen via kommuninfobladet, men för turisterna som besöker Eckerö är situationen en annan.
– Turisterna är alltid svårare att nå, men informationen finns också på hemsidan och så kan man alltid ringa.
Läs mer i papperstidningen!

Adrian Grönqvist