DELA
© Nya Åland

Här är huset byggt av halm

Visst syns det redan utanpå att det är något extra med familjen Janséns stora, gula bostadshus i Jomala Västerkalmare.
Men så är det också det andra halmhuset som pappan i huset, Dan Jansén, har byggt, till största delen med egna händer.
Det sägs att huset är Nordeuropas största privata bostadshus med halm som byggnadsmaterial. Metoden är gammal och beprövad, men i dagens värld är det ytterligt ovanligt att någon tar sig tid och har ork att förverkiga ett sådant projekt.
Dan Jansén orkar. Han har i många år, liksom frun Annika, intresserat sig för hållbar utveckling och ställde upp i lagtingsvalet för att göra begreppet känt.
Naturligtvis lever de som de lär, och för sin livsstil vidare till barnen som hunnit bli tre vid det här laget – Leon 9, Luc 7 och Lucia 3 år. Till familjen hör också katterna Musse, Mimmi och Puffet.


Andra halmhuset
Redan för elva år sedan byggde de sitt första halmhus på ön Stackskär i Lemlands skärgård. Principen är den samma också i bostadshuset som de började bygga för åtta år sedan – halm som vattnas med lervatten och packas i gjutformar.
Halmen är – förstås – lokalt producerad, liksom leran.
– Halmen kommer från Ytterby, berättar Dan som äntligen tycker att huset är så pass färdigt att det kan visas upp i ord och bild.
Fast halmen är inte ekologisk som i stugan på Stackskär, tillägger han. Men man kan ju inte få allt här i världen.
Stora mängder råvara har gått åt till huset som är byggt i tre delar. Boytan är cirka 130 kvadratmeter, och det säger sig självt att många arbetstimmar har lagts ner på bygget.
– Vi började med huset på midsommarafton och flyttade in i mars när huset var halvfärdigt.
Efter väggjutningen torkade huset en säsong innan putsen lades på utvändigt och invändigt.


Två fulla våningar
Mittdelen i två fulla våningar, där bostadsutrymmet finns, har väggar av gjuten halm. Inomhus skvallrar de djupa fönstersmygarna om den ovanliga byggtekniken – väggarna är 35 cm tjocka. De två flyglarna på sidorna har väggar av balad halm och de är betydligt tunnare. Här finns främst förråd och andra utrymmen som inte behöver vara så varma.
Invändigt är väggarna målade i vackra färger. Alla rum är olika. Häftigast är barnens lekrum i en av flyglarna – det har turkosa väggar – och Dans och Annikas sovrum i syrenlila.
– Det visade sig att de färger vi gillar passade bra i huset, säger Annika.


Byggteknik i mitten
En annan byggdetalj som skiljer huset från konventionella hus är att mittdelens centrum är vikt för tekniska ändamål.
I bottenvåningen finns den stora tanken vars vatten värms av den stora eldstaden i vardagsrummet. Från eldstaden utgår också vattenrören som värmer golven. Golvet till övre våningen är öppet kring eldstaden så att värmen ska kunna cirkulera. Övre våningen har ingen annan uppvärmning.
Det går åt ungefär 15 kubikmeter ved på ett år. Rätt mycket att såga, hugga och torka, alltså. Det finns också solpaneler som komplement.
Varmt är det i de uppvärmda utrymmena, kan vi konstatera efter att ha besökt familjen under en riktigt stormig dag. Och stadigt står huset, trots att det är byggt av halm.
I övre våningen finns toalett och badrum. Självklart är det urinseparering som gäller. Avloppssystemet skiljer åt urin, fekalier och bad-, disk- och tvättvatten.
– I ett skede var det meningen att Jomala kommun skulle samla upp urin och lagra den på naturbruksskolan, men så blev det inte. Tills vidare använder vi urinen för att gödsla växter, men målsättningen är en annan.
Också tvättvattnet ska tas till vara via direktledning bara Dan hinner bygga det planerade växthuset.


Inget konstgjort
Huset innehåller inget konstgjort byggmaterial. Murstocken har murats av gamla handslagna tegel. Innertaket består av spännpapp. Isoleringen i tak och golv är ekoull.
Billigare har huset inte blivit än ett konventionellt hus. Kanske tvärtom, om man räknar in arbetstiden.
Men husdrömmen har blivit sann två gånger om, och nu väntar nästa utmaning.
– Här är min blivande elbil, en Volkswagen Kharman Gia årsmodell 1962, förkunnar Dan inte utan stolthet.
– Åland är idealiskt för elbilar. Avstånden är sällan längre än 40–50 km. Så långt räcker batteriladdningen.
Dan planerar att ladda bilen med hjälp av solpaneler på garagetaket. Gratis ”bränsle”, inga utsläpp, inget buller.
Hållbart var ordet.

ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax