Lär barnen smaka på maten!
Åland har potentialen. Åland borde inse sin möjlighet att profilera sig.
Och en enträgen uppmaning: Bygg inte bort tillverkningsköken i skolorna!
Den som säger detta är en verklig eldsjäl, Harriet Strandvik på Marthaförbundet.
Förra veckan var hon på Åland med en kurs om ”klimatsmart(h)a matval”. Men hon är också engagerad i Operation skolmat, som går ut på dels att servera bra mat i skolorna, dels lära eleverna äta maten.
Metoden i det senare fallet heter ”sapere” och Harriet beskriver det ungefär som vinprovning.
– Jag brukar presentera det för eleverna som ett smakäventyr, där man använder hörsel, näsa, mun. Man diskuterar konsistens, temperatur och doft innan man kommer in på smaken. Och man skall beskriva maten.
Rent konkret handlar det om att presentera eleverna för en grönsaksbuffet – eller egentligen tvärtom, få eleverna att våga prova på olika saker. Och beskriva det de äter.
– Ett ord är förbjudet, ”äckligt”. Man får tycka det, men man får inte säga det, man måste omskriva. Metoden är med andra ord väldigt analytisk och samtidigt väldigt språkutvecklande.
Atlantångarmanöver
Det har gjorts undersökningar som visar att eleverna inte äter som de borde i skolorna. Målet är att vända den utvecklingen. Men det är inget snabbt mål.
Harriet Strandvik citerar en konsekvensanalys från Tyresö kommun i Sverige, där man nyligen tog beslut om att stänga centralköket och återinbygga tillredningskök i skolorna:
”Måltidsverksamheten är som en stor atlantångare som inte kan göra en helomvändning snabbt utan behöver ett långsiktigt mål att sträva mot. Det viktiga för kommunen (Landskapsregeringen på Åland) är därför att besluta om en långsiktig strategi för sin måltidsverksamhet oavsett vilken väg man än väljer.”
Och här hoppas Harriet Strandvik på efterföljare. Det låter snarast som ett försynt hot. Hon påstår nämligen att de kommuner som nu bygger bort tillverkningsköken i skolorna och låter tillreda maten i ett centralkök kommer att gå den motsatta vägen om 10-15 år – bygga in tillverkningsköken på nytt.
Nu kastas mycket bort
Men just nu är det grönsaksbuffeten hon siktar in sig på, eftersom huvudrätten ofta kommer någon annanstans ifrån och inte är mycket att göra åt.
Och buffeten är ingalunda alltid bara kalla saker.
– Det ingår huslig ekonomi i projektet, så vi tar tillvara rester. Grönsaksstavar, som inte har gått åt kan rostas i ugn med kryddor och serveras varma som en ny rätt.
Och rapporterna hittills visar att skolbarnen med det här upplägget äter fem gånger mer grönsaker än förut!
– Eller det blir köttfärs över. Då kan man göra en paj och skär upp den i bitar. Om man har ett tillverkningskök. Har man inte det så får resterna inte användas, för då är de redan uppvärmda en gång. Då måste allt som blir över slängas bort. Det är helt sjukt!
Behövs mer kunskap
Varför det blir så här, varför det planeras fler nerskärningar och mer centralköksmat också på Åland beror enligt Harriet Strandvik på att de som planerar inte har matkunskap. Det är tjänstemän och politiker som förstår sig på pengar men inte på hur man åstadkommer bra mat till vettigt pris.
– Man kan säkert rationalisera, men det är viktigt med gemensamma visioner hos dem som jobbar med de här frågorna. Åland borde inse sina möjligheter att profilera sig. Jag ser potentialen hos Åland, säger Strandvik.
