DELA
© Nya Åland

Vart är världen på väg?

I ungdomen hade vi en kompis, som hade en enorm förmåga att trampa i klaveret. Men det gjorde liksom inget för han började varje gång med ett uppriktigt ”förlåt nu, men …”. Och så kom det. Det var litet rörande.
Varför jag kom att tänka på honom just nu vet jag inte, men jag undrar om man blir lättare förlåten om man bekänner en synd innan man begår den.
Jag blir tvungen att bekänna oberoende, för när det gäller statistik och klimat och annat spännande så kan jag inte hålla fingrarna i styr.
Jag tänker stjäla från grannbladet!

Meteorologiska institutet har statistik över de kallaste vintrarna sedan 1869. Grannbladet har listat de 15 kallaste januarimånaderna under den perioden. Årets hamnar på 14e plats. Ingen sensation i sig. Vi vet att det har varit kallt, men har nog haft på känn att det kan ha varit kallare någon gång. För 100 år sen eller mer.
Den mätta perioden omfattar 150 år (152 för att vara exakt).
Av de kalla januarimånaderna ligger 3 på 1800-talet. Sen får vi vänta till 1940-talet, då kommer det tre igen. På 1960-talet 3, 1970-talet 2 och 1980-talet 3. Och så årets kyla.
De första kalla januarimånaderna på hela 1900-talet är krigsvintrarna 40, 41 och 42. En slump eller en strängt straffande gud? Och så ett hopp igen till 60-, 70- och 80-talet, som kommer på rad.
Under en period på 152 år hopar sig nio av de 15 kallaste vintrarna under de 50 sista åren.
Klimatuppvärmning? Eller bara normala statistiska avvikelser?

Just nu vet jag inte om jag hoppas på värme eller överlevnad. Men nyttoväxtföreningens frökatalog kom redan för någon vecka sedan. Och i onsdags kom trädgårdstidningen med tyngdpunkt på odling av tomater i hobbyväxthus. Bland annat hur man undviker olika sjukdomar, vilket är nog så bra att veta.
Där satt jag alltså och nästan kände doft och smak av en biffig oxhjärtetomat, skuren i tjocka skivor på en smörgås till morgonteet. Och insåg samtidigt att det är 6 månader tills det sker nästa gång.
Men om våren skulle komma litet tidigare och varmare, så skulle också tomaterna mogna en månad tidigare. Njutningen skulle inledas en månad tidigare, ungefär vid midsommar, när det är dags att sluta skörda sparrisen.
Och blir det varmare, så kommer också sparrisen en månad tidigare än nu, så den får man njuta av tidigt i april. Men kan man i så fall fortsättningsvis skörda fram till midsommar? Eller borde man sluta en månad tidigare? För i så fall är det ju lika långt som brett.

Med tanke på mördarsniglarna, som på sensommaren sällade sig till det övriga zoologiska livet i trädgården, så hoppas jag på smällkalla krigsvintrar. Men i övrigt … det börjar bli dags för vår. Nu.

HARRIET TUOMINEN