DELA
Foto: Jonas Edsvik

Riktiga repliker

Jag tände ett ljus och såg ut genom fönstret.

Jag drack en kopp te och såg ut genom fönstret.

Jag drack ytterligare en kopp te. Snön föll.

Jag strök två ord.

Nä, så var det inte. Jag skrev så att tänderna sprack.

Det förbannade teet får man dricka hastigt om man har ett futtigt år på sig att skriva ett mästerverk.

Jag fick ett arbetsstipendium från Svenska kulturfonden och var tjänstledig ett år. Det var ett bra år, förutom det där med tänderna då. Jag har skrivit och skrivit och skrivit, och däremellan har jag simmat och yogat. Det är tvunget att ta hand om sina axlar om man fysiskt ska klara av ett romanbygge.

Jag trodde att ensamheten, pillandet och tedrickandet skulle passa mig. Ganska snart märkte jag att min ensamhetslängtan har en gräns. Där ser man.

Om man tillbringar dagarna uteslutande med påhittade karaktärer, förefaller verkliga människor osunt intressanta. Så jag har suttit i lärarrum runtom i Svenskfinland och lagt ut texten om menscykler och dödsångest, sånt man vanligtvis inte delar med slumpvis valda lärare i Nagu, Vanda och Korsholm.

Fiktiva karaktärer pratar om sånt jag själv hittar på. Riktiga människor svarar oväntat.

De dagar jag uteslutande umgåtts med påhittade människor, har jag ingenting att vara arg på förutom mina egna begränsningar. Jag har ingen fotograf att diskutera porträttbilder med, inga ålänningar att jaga och göra till dagens, inga kollegor att låna hårsnoddar av. Det mest energirika som händer sådana dagar är att dra ett streck över dagens uppnådda antal ord. (Det är å andra sidan en mycket motiverande känsla.)

Har jag en dålig dag som författare förblir den dagen dålig. De dåliga dagarna kan inte distraheras bort.

Så i natt, kvällen innan min första arbetsdag på ett år, var jag så peppad att jag inte kunde sova.

Människor! Levande människor som inte bara finns i mitt huvud! Vad säger sådana? Hur beter de sig nuförtiden? Prata med mig! Säg något oväntat!

Nu ska jag leta rätt på en Dagens ålänning. Sen ska jag njuta av att skriva repliker som jag inte själv hittat på.