DELA
© Nya Åland

Nina vs medtrafikanterna

Jag pratar mycket. Och inte bara när jag är bland folk. Och inte bara när folk lyssnar på mig. Jag pratar också mycket för mig själv. Och med sådana som inte har en chans att höra mig. Bland annat mina medtrafikanter. Eller snarare mottrafikanter. För det är ofta de som inte beter sig väl i trafiken som jag håller låda för.

När man
kör från Alahärma Voltti i Österbotten ( eller Kauhava Voltti borde jag skriva, men vägrar i protest mot kommunsammanslagningen) till Gustavs i Åboland hinner man konversera sina mottrafikanter i många timmar.
Det här skulle jag vilja att de skulle höra:
Varför kör du 70 på 100-väg?
Varför kör du 70 på 100-väg ända tills jag försöker köra om? DÅ kan du plötsligt gasa upp till 120 så jag har svårt att komma förbi!
Sväng inte ut på vägen om du ser att det kommer en massa bilar och du ändå bara tänker köra 70 kilometer i timmen hela vägen mellan Tammerfors och Åbo.

Jag pratar ofta till fotgängare, cyklister och djur också.

Fotgängare kan (inte) få höra detta:
Ska du gå eller inte?
Jamen herregud, om du inte tänker gå över kan du ju gå bort från skyddsvägen?
Och var har du lämnat förståndet och alla reflexer?
Tror du att du är självlysande, din självmordsbenägna galning?
Varsågod, ingen brådska, jag måste stanna. (Helt utan ironi, jag vet mina skyldigheter!)

Cyklister:
Men herregud, visa på något sätt att du tänker svänga ut rakt framför mig!
Javisst, cykla i bredd ni bara. Vi bilar har all tid i världen att vänta på att ni kommer fram ( Med ironi, jag fattar inte vad vissa cyklister tänker med.)
Kämpa på, det är bara en liten backe det här.

Djur som rör sig i trafiken är inte heller skyddade från min svada.
Lilla kisse, nu är du på helt fel ställe.
Vadå, svänger du om? Så ska ju inte älgar göra enligt alla regelböcker. (Det här utropade jag med gäll hysterisk stämma när en älg sprang ut på vägen och sedan vände om och sprang tillbaka den väg han kommit.)
Hålls där ni är! (Åt rådjur som betar på åkrarna bredvid vägarna)

Jag hoppas alltid att folk som ser mig i bilen ska tro att jag sjunger med i någon låt på radion. Och jag bestämmer mig för att skicka ett argt mess till Nyan bara jag stannar med bilen. Det glömmer jag alltid.

När jag var på Rhodos i somras och familjen körde runt på ön undrade jag förargat vart jag skulle messa mina arga kommentarer över bilisterna körstil. Tänk på de stackarna på Rhodos som inte har Messa Nyan!

NINA SMEDS