DELA
© Nya Åland
Foto: Madelen Holmström

Offentlighetsprincipen på skam

Ålands radios exempel visar att lagen om allmänna handlingars offentlighet är föråldrad och att praxisen inte fungerar som det är tänkt.
Landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet från 1977 fungerar inte i praktiken. Det blir åter tydligt när Ålands Radio försökte begära ut finansminister Mats Perämaas e-postkorrespondens.

Först ombads radion att specificera sin begäran som handlade om att få ut all epost för tre månader. Det gjorde man inte utan bibehöll sin begäran. En månad senare kom materialet, framtaget av finansministern själv.

Utgångspunkten är att alla handlingar inom det offentliga ska vara offentliga. Men i dag registreras bara en bråkdel av alla de mejl som skickas. Det finns självklart handlingar som inte är offentliga, till exempel sekretessbelagda ärenden.

Offentlighetsprincipen är en av grundstenarna i ett demokratiskt samhälle. Offentliga ärenden ska vara offentliga, och alla som vill ha insyn i ett ärende ska få det. Principen är fantastisk eftersom den både förebygger korruption och misstankar om det.

Därför är det orimligt om det är finansministern själv som ska sitta och gå igenom vilka handlingar som är offentliga och vilka som inte är det. Det uppstår lätt en misstanke om att ministern gallrar i vilka ärenden som ges ut.

Om misstanken är befogad eller inte spelar ingen roll. Det räcker att misstanken finns för att tron på offentlighetsprincipen naggas i kanterna. Det handlar alltså inte om huruvida till exempel finansministern är en hygglig typ eller inte, utan om att ministern har en möjlighet att bara ge ut de ärenden hen vill. Det här äventyrar inte bara politikernas utan hela demokratins trovärdighet.

När den nuvarande lagen skrevs fanns inte ens mejl. Exakt hur lagen ska tolkas i är därför inte alltid glasklart. Det borde fler journalister testa lagen genom att ta ärendet till domstol för att se hur den åländska lagen tolkas.

Offentlighetslagen om allmänna handlingars offentlighet är från 1977 och har uppdaterats senast 2008. Flera landskapsregeringar har haft planer på att revidera lagen, men ambitionen har kommit på skam. Den sittande landskapsregeringen bör revidera den. För i dagsläget finns det en risk för att offentlighetsprincipen är svagare på Åland än i riket.

I samband med att lagen förnyas vore det rimligt att införa ett system där landskapsregeringens e-postmeddelanden loggförs. Den metoden finns redan i Sverige. Ge uppdraget till Åda så att kommuner och andra myndigheter kan använda sig av samma system.

Och när offentlighetslagstiftningen görs om borde meddelarskyddet, som gör det olagligt att forska i journalisters anonyma källor, också införas på Åland. Meddelarskyddet ger till exempel tjänstemän och andra som arbetar i stat, kommun och landstingen i Sverige rätt att i de flesta fall berätta för massmedier om sådant som annars är hemligt utan att kunna straffas för det.

Innan lagen förnyas finns det mycket man kan göra. Landskapsregeringen borde föregå med gott exempel. Det första steget är att utbilda personalen i offentlighetsprincipen. Nyhetsjakten på Åland är hård och det är inte alltid lätt att för tjänstemän att veta om en handling är offentlig eller inte, även om utgångspunkten är offentlig. Därför borde personalen utbildas kontinuerligt.

Det borde också vara klart för alla offentligt anställda att privata mejlkonversationer om middagar och hobbyer sköts via ett privat mejlkontot, medan allt som rör jobbet ska skötas via det offentliga kontot.

<”Byline tfn”>