DELA
© Nya Åland

Nu är det bäddat för ett spännande val

Röda laget och blåa laget är klara för uppställning. Äntligen. Ett riksdagsval med tre kandidater att välja på från samma lista hade varit en stor ynkedom.
Lov och pris – det blir ett val. Det blir två listor i riksdagsvalet, en höger-lista och en vänster-lista. I de flesta fall vore det självklart att en åländsk vänsterlista inte kan slå en åländsk höger-lista, inte när både liberalerna och centern har en egen kandidat på listan.
Nu är dock inte riksdagsvalet ett partival i lika hög grad som lagtingsvalet, och det är inte de vassaste och mest profilerade politikerna i de borgerliga partierna som ställer upp. Fortfarande är ju sannolikheten liten att den samlade borgerligheten ska kunna förlora mot, sannolikt, Barbro Sundback, men det ligger nu inom ramen för det möjliga.
I det förra valet, då kampen stod mellan landsfadern och veteranen Roger Jansson och Barbro Sundback, var utgången given. Denna gång finns ett litet, men dock, frågetecken.

Om socialdemokraterna kastar in allt de har av erfarna och populära politiker, om den borgerliga listan inte får fart under galoscherna eller en ny kandidat i sista stund, om signalerna från socialdemokraterna i riket går i ålandsvänlig riktning, så vem vet. Det kan bli spännande.
För ett jämnt val talar dels socialdemokraternas kandidatnominering, dels splittringen och den glanslösa uppställningen på den borgerliga sidan.
Om sossarna ställer upp en full lista med Barbro Sundback som huvudkandidat, och med Camilla Gunell, Lasse Wiklöf och Christian Beijar som support, så har man ställt upp med det bästa man har. Det är kandidater som i lagtingsvalen samlat ansenliga mängder personliga röster. Två av dem sitter i landskapsregeringen, en är gruppledare i lagtinget och en är talman.
Det är tyngre än en borgerlig lista med en avställd kanslichef, en lagtingspolitiker och en ex-politiker, hur meriterade Elisabeth Nauclér, Roger Eriksson och Magnus Lundberg än må vara.

Därtill kommer att det borgerliga samarbetet i hög grad är av teknisk art, för att försäkra sig om att en vänsterkandidat inte blir riksdagsman från Åland. I många frågor ligger Roger Eriksson ideologiskt mycket närmare socialdemokraterna än centern och fs, kanske även i synen på hur riksdagsmannauppdraget ska skötas.

Roger Eriksson, som väl får betraktas som den borgerliga listans huvudkandidat, är en sympatisk och socialt engagerad politiker som förvisso tar sin kandidatur och uppdraget seriöst. I lagtinget har han dock inte gjort mycket väsen av sig, och han är i stort sett oprövad i alla större sammanhang.
Barbro Sundback är Barbro Sundback. Intelligent, kunnig och erfaren – och kaxig, arrogant och röd. En duktig politiker, samtidigt som hon mer än någon annan i åländsk politik lyckats reta gallfeber på folk. Definitivt goda kontakter i riket, men främst hos sossarna.

Hur det än går i detta val finns det en avgjord fördel för dem som ställer upp och tänker sig en fortsättning i politiken. Det blir stor synlighet.
I debatter och utfrågningar som ordnas får kandidaterna föra fram sin politik, vilket återigen ger sossarna en fördel som de borgerliga valt bort, uppenbarligen för att ingen av de tunga politikerna på högerkanten velat riskera att bli invald i riksdagen.

Utgången är oviss. Väljarna väljer. Det finns två lag med en tydlig politisk skiljelinje. Vad kunde vara bättre än det.
Låt striden börja.