DELA
© Nya Åland

Mera snack om självstyrelselagen

Hur många kommuner ska Åland ha? Hur ska landskapet klara av framtidens ekonomiska utmaningar? Och hur ska vård, skola och omsorg skötas på bästa sätt?

Det är några av frågorna som, strax innan partierna valprogramspresentationer, ser ut att bli höstens stora valfrågor.

En fråga som däremot inte ser ut att få den uppmärksamhet den förtjänar är frågan om hur arbetet den nya självstyrelselagen ska fortsätta. Processen med den nya självstyrelselagen har pågått flera år och kommittéer har avlöst varandra. Men under den kommande mandatperioden går politikerna in ett avgörande skede då slutbetänkandet ska lämnas in senast den 30 april 2017.

President Tarja Halonen, som leder kommittén, konstaterade nyligen att diskussionerna blir djupare och svårare ju längre man kommer. Det är nu de svåra frågorna som kommittén har undvikit ska upp på bordet och lösningar ska kompromissas fram. Till dessa frågor hör om Åland borde få ha egen beskattning.

Förra veckan förundrade sig Ålandskommitténs vice ordförande Gunnar Jansson i Ålands radio över juristernas, näringslivets, mediernas och tredje sektorns kompakta ointresse inför arbetet med den nya självstyrelselagen.

Vad beror ointresset på? Arbetet med den nya självstyrelselagen upplevs förmodligen fortfarande om abstrakt, långsamt och byråkratiskt.

Den enda konkreta frågan som fått lite uppmärksamhet är just beskattningen där kommitténs egen utredning visade att det åländska näringslivet inte understöder idén om att landskapet ska ta över beskattningsområden. Efter att näringslivet sagt sitt slutade diskussionen. Det är synd med tanke på att det i allra högsta grad vore värt att föra en politisk debatt om beskattningen.

Men den abstrakta nivån är inte den enda anledningen till avsaknaden av debatt. Det verkar också finnas en ovilja bland de åländska politikerna att debattera självstyrelselagen inför en öppen ridå eftersom det finns en oro för att Åland ska verka splittrat inför rikspartierna.

Viljan att visa en enad fasad visade sig inte minst i vintras när Ålands Framtids Axel Jonsson reserverade sig mot kommitténs delbetänkande. Flera åländska kommittémedlemmar skyndade sig att uppmana Jonsson att avgå.

Det är synd eftersom processen nu går in i ett skarpt läge och det vore intressant att höra hur de representanterna ställer sig hur arbetet med den nya lagen ska gå vidare eftersom det finns skillnader mellan partierna.

Här finns flera intressanta diskussioner att föra.

I dag representerar sex stycken politiker från samtliga lagtingspartier Åland i kommittén. De är Harry Jansson (C), Barbro Sundback (S), Roger Jansson (MSÅ), Danne Sundman (MSÅ), Viveka Eriksson (Lib) och Axel Jonsson (ÅF).

Efter lagtingsvalet i höst ska de åländska representanterna jobba vidare den nya lagen. Men innan lagtingsvalet är avgjort vore det viktigt att åtminstone ovannämnda medlemmar och medierna lyfter fram frågor som kommer att aktualiseras i självstyrelselagsrevideringen.

Ytterligare en utmaning som partierna borde diskutera är hur kommittémedlemmarna från Åland för sin kunskap vidare. I dag är medelåldern inom kommittén hög och sannolikheten för att det här blir den sista lagtingsperioden för flera av dem är stor.

Om inte kunskapen om hur den nya självstyrelselagen, som väntas träda i kraft 2022, går vidare till en yngre generation går mycket av det viktiga arbetet och möjligheterna till spillo.