DELA
© Nya Åland

I topp: investeringar och reformer I botten: svamliga kompromisser

Budgeten för år 2015 är en konjunkturbudget, en reformbudget, och en budget som söker svar och erbjuder hjälp för ett näringsliv som tycks mer vilse än offentlig sektor.
Underskottet växer, men motiven till det, att hålla arbetslösheten nere och köpkraften upp, har regeringen lyckats enas om.
När landskapsregeringen går i mål om ett år har man, om man lyckas genomföra årets satsningar, helt och hållet förändrat självstyrelseförvaltningen.
Det blir nettovinsten av denna landskapsregerings tid vid makten, och det är inte dåligt jobbat. Man började med en förvaltning som i mångt och mycket byggde på prioriteringar och strukturer från 1950-talet, som man sakta vridit om och förändrat så att det nu är en skinande ny förvaltning som stiger ur askan.
Allt är inte färdigt, inte på långa vägar, och det finns en hel del som än så länge bara finns på papper, som det framväxande Fastighetsverket, men riktningen är framåt. I årets budget syr man ihop ett paket som innbär bolagiseringar, driftsprivatiseringar, nya myndigheter och verk, ett nytt regeringskansli – en veritabel torktumlare för förvaltningen.

Det finns offensiva satsningar på det åländska näringslivet i budgeten, men konkretionsgraden är låg. Det finns ett anslag för Team Åland (200 000) och digitalisering och internationalisering (1 000 000) som är riktade mot näringslivet, men där själva användningen är oklar. Förklaringen är att man vill diskutera sig fram till hur pengarna ska användas med dem som ska använda dem, det vill säga näringslivet.
En ovanlig lösning, som kan bli bra, kan bli ingenting om inte just den privata sektorn kommer med ideerna.

Årets budget är ett kompromissbygge där de olika riktningarna i samlingsregeringens stretar mot varann och leder till en del svamliga skrivningar. Ett valår närmar sig, och alla partier vill få med sina hjärtefrågor, om så i en så luddig skrivning att det förblir oklart om något konkret verkligen ska göras.

Det finns, både i budgeten för 2014 och 2015 ett väldigt tryck på reformer och utveckling inom förvaltningen. I årets budget ser man att det finns pengar kvar från ifjol. Det är ett tydligt tecken på att den politiska viljan till förändring är starkare än det som förvaltningen vill och kan absorbera och leverera.
Detta kopplat med ett pågående generationsskifte i förvaltningen, och man kan anta att en hel del av de förändringar som gjorts bär frukt först en bit in på nästa mandatperiod.

Investeringstakten är hög, vilket ju är en klassisk konjunkturpolitik i dåliga tider. Landskapets satsningar på vägar, broar och färjor, kopplat med Postens storsatsning och Pafs nybygge ger offentliga investeringar för nästa budgetår på närmare 50 miljoner.
Det är mycket pengar, och kanske precis det som behövs för att hålla hjulen rullande och arbetslösheten stången.

Landskapsregeringen inför flera avdrag i beskattningen, som om de förblev ofinansierade för kommunerna skulle leda till höjda kommunalskatter. Nu går landskapet in och kompenserar hela kakan för att upprätthålla medborgarnas köpkraft.
Återigen, i ett jobbigt ekonomiskt läge är det rätt sak att göra, men innebär samtidigt att förändringtrycket gentemot kommunerna att samarbeta på viktiga områden förblir svagt.

Sammantaget, en arbetsseger. Många reformer på väg, inte så häftiga, men stora. Många frågor där man ser att regeringspartierna inte varit överens, men där man jobbat sig fram till kompromisser.
Det tuffar på, men utan fyrverkerier. Och om vårdstrejken leder till avservärt höjda kostnader för flera sektorer inom det offentliga, då är det en budget man får kasta i papperskorgen.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax