DELA
© Nya Åland

Grundskola för alla, men med pedagogisk frihet

I dagens ledare diskuteras skolsituationen i Mariehamn. Observera att ledarskribenten har fyra barn som går eller har gått i Övernäs skola.
Åldersintegrerat eller inte i Övernäs skola? Bygga ut eller inte i Ytternäs? Skolpolitiken i Mariehamn fortsätter att intressera och fortsätter att vara oigenomtränglig för den som inte varit insatt i alla turer.
Utgångspunkten, eller en av dem, är denna: Barnen blir allt färre i innerstan, och allt fler i ytterområdena där de nya bostadsområdena växer fram. Strandnäs skola är nyrenoverad och utrymmena är tillräckliga, men i Ytternäs bågnar väggarna, och har gjort det länge.
I Övernäs däremot minskar antalet elever, och har i år nått rekordlåga siffror.

I fjol gjorde skolnämnden i Mariehamn ett kuppartat försök att lägga ner den åldersintegrerade undervisningen i Övernäs skolas klasser 1-3. Orsaken var att det helt enkelt fanns politiker, föräldrar och lärare som ogillar systemet. Andra föräldrar, lärare och politiker tycker väldigt mycket om det.
Så har vi alltså en pattsituation där man egentligen inte kommer någonvart, när man bara pratar åldersintegration. Nu råkade det sig ju dessutom så att det hade blivit dyrare och sämre med åldershomogena klasser i Övernäs, eftersom antalet elever är så litet. Då hade vi antingen fått väldigt stora klasser eller orimligt små till en dyrare kostnad.

Så länge elevantalet är som nu blir alltså den åldersintegrerade undervisningen kvar, men om tre år, när elevantalet förväntas stiga, är det slut.
Övernäs skolas föreståndare Petra Brunila motiverar förändringen: ”I diskussioner med lärarna har det framkommit att det finns sådana som inte alls kan tänka sig att arbeta i en åldersintegrerad grupp och det har jag tagit fasta på. Jag kan inte tänka mig att driva en grundskola där några av lärarna vägrar arbeta i en viss grupp utan mitt mål har från början varit man i en 1-6-skola ska kunna arbeta med samtliga åldersgrupper.”
Jaha.
De som vill jobba åldersintegrerat då? Det är väl en urusel motivering för ett beslut att det finns vissa som vägrar samarbeta. Och varför är det just de som får bestämma?
Dessutom, sägs det, vill man komma ifrån osäkerheten med att man aldrig vet hur många klasser eleverna räcker till. Dessvärre gäller denna samma osäkerhet även traditionellt åldershomogena klasser.

När det gäller Ytternäs skola har man diskuterat en utbyggnad länge, länge. Ser man på dagens situation borde skolan definitivt ha byggts ut för länge sedan.
Nu föreslås en mindre utbyggnad, också den med ett öga på framtida befolkningsprognoser. Skolbyggen handlar ju sällan om det som är nu, utan om det som skall bli om fem och tio år, alltså skolor för barn som ännu inte är födda.

Skolnämnden har under sommaren tittat på möjligheten att rita om distriktsgränserna för skolorna för att få en jämnare fördelning mellan Övernäs och Ytternäs, och därmed råda bot både på trångboddheten i Ytternäs och elevbristen i Övernäs. Man har kommit till att en sådan reform kunde leda till mycket märkliga distriktsgränser, och lagt planen på hyllan.
Frågan är, varför inte låta föräldrarna välja mera fritt. Varför inte profilera Övernäs skola som det framgångsrika pedagogiska exempel det varit i många år. Efter omfattande utredningar är det ingen som kan säga att elever i Övernäs kunskapsmässigt är förfördelade av den åldersintegrerade pedagogiken. Däremot finns fördelar i form av lugn, samarbete mellan årskurserna och väldigt lite mobbning.

Den åldersintegrerade undervisningen i Övernäs skola kunde vara ett spännande lockbete, ett annat sätt att jobba, om bara skolledning och politiker slutade behandla det som ett problem. Och när åldersintegreringen försvinner om tre år, var finns då valfriheten för föräldrar och elever. Måste faktiskt alla kommunala skolor verka efter samma fyrkantiga system för att anses tillräckligt seriösa och tillräckligt sakliga?
Skolnämnden i Mariehamn fattar beslut i frågan på onsdag.

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax