DELA
© Nya Åland

För svenskan i tiden, inte mot finskan ur tiden

Hur jobbar man bäst för svenskan på Åland? Jo, genom att se till att vårt samhälle förblir starkt och framgångsrikt.
Det börjar klarna i språkdebatten.
I måndags höll de mindre oppositionspartierna Ålands framtid och Obunden samling sina anföranden i språkdebatten, som hittills pågått i åtta timmar utan att visa några som helst tecken på att mattas av.
I debatten fick lyssnaren höra samma argument upprepas om och om igen, liksom också samma avsiktliga missförstånd och vantolkningar, en strategi som alla parter nogsamt använde sig av.
I maratondebatter av detta slag, som dessutom faktiskt handlar om viktiga saker, vore det önskvärt med en viss återhållsamhet på den punkten. Alla vet ju egentligen att ingen åländsk politiker är ute efter att förfinska Åland, däremot att strategierna för att skydda och utveckla svenskan är olika.
Kunde man alltså slippa de svulstiga övertonerna vore mycket vunnet för själva sakfrågan.

Under onsdagens debatt kunde man dock känna att en del av täckelset föll i språkfrågan, när både Anders Eriksson (Åf) och Gun-Mari Lindholm (ob) tydligt deklarerade att det är finskan som är problemet, faran och hotet. Inte engelskan, inte svårigheter med svenskan utan uttryckligen finskan.
Precis samma sak som väckte sånt rabalder när kulturminister Camilla Gunell beskrev språkkommitténs arbete som riktat mot finskan snarare än för svenskan.

Det är helt klart att Åland behöver en genomtänkt språkpolitisk strategi och att det finns mycket arbete att göra med att medvetandegöra, informera och hävda särrättigheter. Som utgångspunkt för ett sådant arbete är landskapsregeringens meddelande tillfyllest. I all sin enkelhet (vilket sannerligen är en bra sak) ger den riktning och konkreta, pragmatiska åtgärdsförslag.
För den som sysslar med resultat snarare än propaganda finns inget att vinna på att som Eriksson och Lindholm identifiera de finska fienderna mitt ibland oss och vid våra gränser. Finskan är ett språk som talas av människor, inte ett månghövdat monster med en egen vilja. Samma sak gäller svenskan.

Ett språk lever av att talas och skrivas och handlas och vandlas. Den stora språkliga förändringen på dagens Åland, liksom i övriga delar av världen, är inte att globalt sett små språk äter ut varandra, utan att engelskan äter ut alla små språk. Inom en rimlig framtid kommer betydelsen av små språk att minska, inte för att det finns en engelskspråkig konspiration någonstans, utan för att det är lättare och smidigare att använda ett språk som alla förstår.
Förmodligen kommer då också finskans tyngd på Åland att minska utan att någon lägger två strån i kors för det. Det betyder dock inte att svenskan är trygg.

Egentligen är det väldigt enkelt att jobba för svenskan på Åland. Det gäller att:
1. Se till att ha en stark ekonomi. Så länge vi har råd bestämmer vi själva.
2. Se till att ha ett starkt och levande kulturliv.
3. Se till att ha bra skolor med bra svenskundervisning.
4. Se till att den åländska befolkningen (som består av människor med olika bakgrunder och språkidentiteter) har de kunskaper och färdigheter som behövs för att klara ovannämnda punkter.

Och så kan det vara bra att hålla i minnet att det finns en orsak till att företag inte ska drivas av politiska partier. Ideologi och affärer är en tveksam kombination, åtminstone vad gäller förtjänsten.

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax