DELA
© Nya Åland

Faktabaserade beslut krävs när ÅHS ska spara

Uppfattningarna om hur ÅHS ska spara går isär i regeringen.

Nu behövs faktabaserade underlag för att rätt beslut ska fattas.
Ålands hälso- och sjukvård ska spara två miljoner euro under nästa år. Det är dryga två procent av hela ÅHS budgetram för 2016. Hur de kännbara besparingarna ska gå till är regeringsmedlemmarna ändå inte överens om.

Höjningen av patientavgifterna är ändå en fråga där regeringspartierna är splittrade. Moderat samling, som har Social- och hälsovårdsministerposten, är inte främmande för att höja patientavgifterna.

Partiet stöder sig på lanskapsregeringens regeringsprogram. I det står det att den sittande regeringen ska utreda möjligheter till ökad självfinansiering och att avgifterna vid ÅHS ska ses över under den kommande mandatperioden, med särskild hänsyn till de mest utsatta och till barns och ungdomars tillgång till vård.

Genom den här skrivningen har Socialdemokraterna redan backat ett steg från sitt vallöfte om låga patientavgifter för vuxna. I förra veckan sade Socialdemokraternas ordförande Camilla Gunell att man inte ska sätta ett allt för stort hopp till att avgifterna ska rädda ÅHS sparkrav eftersom landskapsregeringen utredde frågan förra perioden. Hur mycket partiet är berett att kompromissa är ändå oklart. Höjs avgifterna är det ett sviket vallöfte.

En progressiv patientavgift, där de rika betalar mera än låginkomsttagare ökar byråkratin. Det beror på att sjukhuset i så fall borde hålla reda på vad patienterna tjänar.

Ett enklare system hade därför varit att höja skatten och på så sätt få in mera pengar till vården. Men det verktyget finns som känt inte i landskapets nuvarande verktygslåda.

Höjda patientavgifter för rika räddar ändå inte ÅHS ekonomi eftersom antalet patienter är för litet.

Digitalisering och ett utökat samarbete med både den privata sektorn och tredje sektorn är några av förslagen. När landskapet ska spara pengar vore det viktigt med en öppen debatt om var det ska sparas.

Vård väcker alltid stora känslor eftersom den upplevs vara kärnan i ett välfärdssamhälle. Vårdpersonal är dessutom en stor samhällsgrupp som inte drar sig för att meddela när de är missnöjda. Att vinna den kampen är ingen lätt match för någon politiker och framförallt inte för den sittande regeringen vars väljarstöd delvis vilar på just vårdpersonalen.

Landskapsregeringen säger att den vill ha en god dialog med verkstadsgolvet på ÅHS för att få nya idéer för hur verksamheten kan bli effektivare och billigare. En god dialog är definitivt en bra början men det är tveksamt om förslagen räcker för att spara tillräckligt.

Digitaliseringen sparar säkert in en del pengar på sikt men till en början måste landskapet skjuta till pengar för att göra nödvändiga investeringar.

En av de största utmaningarna för regeringen är de mål den själv satt upp. Under valkampanjen pratade sig Katrin Sjögren (Lib) varm för evidensbaserat beslutfattande, att politiska beslut ska grunda sig på fakta.

Att debattera en effektiviserad vård är svårt eftersom känslorna lätt får övertag. Vårdpersonalen är en stark grupp i samhället som allmänheten har lätt att sympatisera för. I nuläget vore det ändå viktigt att landskapsregeringen vågade tänka fritt för att nya kreativa lösningar ska kunna växa fram. Det tar tid och man måste också våga tänka fel för att hitta nya lösningar.

Därför bör frågan ställas om det är realistiskt att i rask takt gå fram med nedskärningarna?

Finansminister Mats Perämaa (Lib) viktigaste uppgift under den kommande mandatperioden är att minska hållbarhetsgapet som han själv uppskattar är tjugo miljoner euro. Risken är att en grundlig analys och ett evidensbaserat beslutsfattande får stryka på foten för att tidspresspiskan viner hårt i regeringen.

I så fall är risken att inbesparingarna blir dumsnåla i längden.