DELA
© Nya Åland

Att betala vad det kostar

Visst vill vi göra rätt för oss, inte sant. Hellre betala litet för mycket än för litet, så ingen kan anklaga oss för att åka snålskjuts.
Tills vi får notan.
Beslutsfattarna i Mariehamn höjer avgifterna för småbåtsplatserna med besked. De billigaste platserna blir 34 procent dyrare och de dyraste stiger med 118 procent, vilket betyder att avgiften mer än fördubblas till 522 euro.
Det är en kraftig förhöjning, som knappast får båtägarna att jubla av glädje över hur rätt de får göra för sig. Men vänd på steken. De som har de dyraste platserna och som nu skall betala 522 euro inklusive moms har hittills fått 200 euro per år av staden i form av lägre avgift.
På samma sätt har alla andra båtägare fått en rätt kännbar rabatt i flera år. Ur den vinkeln sett är det inget fel på hamnnämndens beslut. Kommunernas uppgift kan inte vara att ta in skatter för att subventionera vuxna människors nöjen.
Kommunernas primära uppgift är att ordna vård, skola och omsorg, inte sant? Om det finns pengar över kan kommunen möjligen sätta en liten guldkant på tillvaron genom att ordna fyrverkeri när det nya året tas emot eller upplåta en gatstump gratis för marknader eller andra jippon.

Så är det, enkelt och logiskt. Men inte genomfört.
Om båtägare skall betala vad det kostar att ligga med båten i en småbåtshamn, varför kan då bilägarna parkera fritt var de vill? Kostar det inget att bygga och underhålla parkeringsplatser? En vinter som den här tycker man staden med glädje skulle ta in litet pengar för att betala snöröjningen, som definitivt inte kan vara gratis. En snöröjning som skulle vara betydligt enklare att sköta om det inte trängdes en massa parkerade bilar längs gatorna.
Att bilarna är så många fler än båtarna – snart sagt varje stadsbo kör omkring i egen bil – är inget argument mot parkeringsavgift utan för. Att staden ordnar avgiftsfri busstrafik för alla som vill åka är heller inget argument mot parkeringsavgifter utan precis tvärtom. Avgifterna kunde rentav användas för att att sätta in något tätare turer, så att bussen blir mer attraktiv.
Och om man av olika orsaker tror att ålänningarna inte kan ta sig fram annat än i egen bil så låt de stora parkeringarna utanför centrumringen vara gratis medan det kostar att parkera längs gatorna i centrum. De allra flesta klarar av att gå 100 meter och väldigt många klarar både 200 meter och mer.
Så var finns logiken? Och rättvisan?
Tag modell av Rauli Lehtinens förslag om ekoparkeringsavgift, där var och en som vill parkera i centrum betalar ett p-kort, som placeras synligt i bilen. Administrationen blir inte dyr, systemet inte farligt orättvist. I vilket fall som helst klart mindre orättvist än att ta betalt fullt ut av båtägarna och inget alls av bilisterna.
Tänk på saken!
Och en sak till. Förklara gärna jämförelsen med Helsingfors och Esbo, där kommunala båtplatser kostar 155 euro tilläggsservice respektive 206 euro.

Harriet Tuominen

harriet.tuominen@nyan.ax