DELA
© Nya Åland

Spara bilder på hederligt papper!

Den digitala världen i all ära – men ta ut fotografierna på papper om du vill bevara dem för eftervärlden. Det rådet ger Jens-Ole Hedman som är fotoansvarig vid Jakobstads museum.
Jens-Ole Hedman, etnolog och fotoansvarig vid Jakobstads museum, föreläste om vård och förvaring av fotografier och digitala bilder i Mariehamn i lördags. Han var inbjuden av Ålands emigrantinstitut och Ålandsforskarna.
En stor del av alla bilder tas digitalt i dag, det gäller inte minst all privatfotografering. Det är lätt och billigt att ta massor av bilder men sedan då? Vad händer när de väl laddats ner på datorn?
– Sålla i materialet, välj ut de bästa bilderna och låt en fotofirma skriva ut dem. Då har du kvar dem för framtiden. Bilder som skrivits ut på en egen bläckstråleskrivare håller inte att spara en längre tid, säger Hedman.


Inte säkert
Att spara bilderna i olika filer på datorn är inget som rekommenderas. Datorer kan krascha eller få virus och en vanlig datoranvändare tar sällan eller aldrig back up-filer på sitt material. Programvaran utvecklas snabbt och i värsta fall ”fastnar” ens bilder mellan utvecklingsstadierna. Cd-skivan anses inte heller vara säker för en längre tid.
Hedman berättar om ett färskt fall i Borgå där en person skannade in gamla bilder och sparade dem på cd-skivor. När han sedan, ett antal år senare, tittade på bilderna hade alla en grå hinna över sig. Plasten på cd-skivan hade krackelerat och luft hade kommit in på skiktet där informationen lagras.
– Det kan visa sig i framtiden att vår tid – trots att det tas så mycket bilder – ändå kan bli svårare att dokumentera eftersom man kanske inte kommer åt de digitala bilderna, säger Jens-Ole Hedman.
Den digitala tekniken har dock många fördelar. Den är snabb, billig och enkel att använda.
– Men jag ser den mest som ett arbetsredskap här och nu, inget man kan lita på för en längre tid. När jag dokumenterar något för museets räkning på bild undviker jag digitaltekniken, säger Hedman.
Tidningarnas bildarkiv är utmärkta källor för den som vill forska i samhällets utveckling. De gamla svart-vita bilderna finns oftast kvar – sparade på ett eller annat sätt. Om det digitala bildarkivet finns kvar och är tillgängligt om 50 eller 100 år återstår att se.
– Men tidningarna som sådana finns ju bevarade även om tidningspapper inte har den bästa hållbarheten.


Tveksam plast
Gamla svart-vita bilder kan vara hur fina som helst hundra år senare. Men en del färgbilder har en tendens at blekna.
– De färgbilder som tas fram i dag håller sig bättre och gamla bleka färgbilder kan restaureras, säger Hedman.
Om man vill spara en bild för en längre tid ska man skydda den från ljus och förvara den i rätt temperatur. Man ska helst lägga i varje bild i ett kuvert och se till att man använder rätt slags papper som är gjort för arkivering.
Plast är ingenting som museifolket använder för egen del, däremot är dagens fotoalbum med plastfickor för det mesta okej för privat bruk. Däremot drar Hedman ett rött kryss över de tjockare plastfickor som var vanliga på 70-talet. Plasten var mjuk och böjlig eftersom den var behandlad med mjukgörare men när plasten blev gammal avgav den gaser som förstörde bilderna.


Skriv upp!
Hedman rekommenderar att man skriver upp viktiga data vid sina bilder – när togs de och vem föreställer de – och om man har väldigt mycket bilder kan man göra upp en enkel förteckning över dem.
– Man behöver inte ha något dataprogram till sin hjälp. Det går lika bra med en förteckning på ett papper som alla kan läsa, säger han.
Är bilder av vår tid intressanta om 100 år?
– Det är omöjligt att säga säkert men det vill jag absolut tro. Folk kommer alltid att vara intresserade av sin historia och en bild är ett så fint dokument, säger Jens-Ole Hedman.

HELENA FORSGÅRD