DELA
© Nya Åland

Ger svar om våra fornlämningar

Åkrar, ängar, skogsdungar, gårdstun runt om på Åland gömmer mängder av vittnesmål om människor som tidigt befolkade de åländska öarna. Just nu pågår en stor omregistrering av alla kända fornlämningar och samtidigt ger museibyrån ut en informativ broschyr i ämnet. (På bilden. Alexandra Strömberg, Marita Karlsson, Charlotte Mäkelä och Jan Andersson.)
– Det har länge funnits ett behov av en broschyr och nu passar det bra att kombinera utgivningen med omregistreringen, konstaterar Marita Karlsson som varit ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram broschyren.
I arbetsgruppen har också Jan Andersson, Kenneth Gustavsson, Rudolf Gustavsson, Marcus Lindholm, Charlotte Mäkelä och Jan-Erik Tomtlund ingått.
Charlotte Mäkelä har skrivit texten och Jan Andersson står för de flesta bilderna. Den grafiska formen är Håkan Skogsjös.


Svar på frågor
”Ålands fornlämningar – vårt gemensamma kulturarv” är titeln och broschyren berättar lättfattligt om hur olika fornlämningar kan se ut, hur de skyddas och också hur vi påverkas av dem i den omgivning där vi lever.
– Det vi försöker göra i skriften är att ge svar på vanliga frågor som folk ställer om fornlämningar, säger Marita Karlsson.
Broschyren berättar också om varför det är så viktigt att bevara fornlämningarna och vad man får göra och inte göra med fornlämningar som man råkar ha på sina marker. Den informerar också om fornlämningsregistret, ger en historisk tillbakablick och berättar om fornlämningarnas vård och – inte minst – de viktiga insatser som markägarna kan göra i det avseendet.
Information ges också om arkeologernas arbete, hur arkeologiska undersökningar går till och vart man kan vända sig för att få råd och hjälp i fornminnesfrågor.


Omregistrering
Som nämnts pågår just nu en omregistrering av alla åländska fornlämningar. En lagändring gör att alla fornlämningar som finns upptagna i fornlämningsregistret skall registreras på nytt. Nya fornlämningar som nu också kommer med är olika krigstida lämningar och även sjömärken.
Den som leder omregistreringsprojektet är Alexandra Strömberg och hon berättar att alla de 1.700 markägare som har fornlämningar på sina marker kontaktas personligen och får trettio dagar på sig att ta ställning till de nya uppgifterna innan de går in i registret.
– Arbetet har inletts med Eckerö och Geta och mottagandet har varit positivt, berättar hon.
Broschyren som tryckts i en upplaga på 2.100 exemplar kommer att sändas ut till alla markägare med fornlämningar på sina marker. Dessutom kan vem som helst hämta ett exemplar gratis på museet.
– Den kommer också att finnas på biblioteken och vi hoppas också att den skall komma till användning i skolorna nu när ett nytt läromedel tas fram för historieundervisningen i den åländska grundskolan, säger Jan Andersson.


Adoptera en fornlämning
Han menar att skolorna kan göra mycket för att öka elevernas intresse för den historia som fornlämningarna bär vittne om.
– Skolorna kunde till exempel adoptera en fornlämning och hjälpa till att sköta om den, kanske röja sly på platsen.
– Om man från barn lär sig att det finns fornlämningar runt omkring oss så byggs ett intresse för historien upp, tillägger Marita Karlsson.
Den rikt illustrerade broschyren är på 28 sidor och pryds på pärmens framsida av en labyrint från Eckerö Ådskär och, på pärmens baksida, av ett kummel från samma plats.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax