DELA
© Nya Åland

En dramatisk romanberättelse i tablåer

Vibeke Voigts roman ”… om du än vandrar vilse”, byggd Mariehamnsprofilen Minna Nyströms liv i ungdomen, är uppbyggd med dramatiska tablåer, konstaterar Nyans recensent. (På bilden Vibeke Voigt.)


Det finns fortfarande många i Mariehamn som minns Minna Nyström, som till exempel har gått i hennes balettskola eller äger någon av hennes målningar. Tyvärr hör jag inte till dem.
Vibeke Voigts roman ”…om du än vandrar vilse” bygger på detaljer ur den unga Minna Nyströms liv. Vibeke Voigt som har vuxit upp i Danmark, men bor i Finland sedan 1985, har kunnat använda sina erfarenheter från båda länderna i romanen.


Fakta och fiktion
Voigt har inspirerats av bland annat Minna Nyströms brev och dagböcker, men har självfallet också haft fantasin till sin hjälp i skapandet av episoder och karaktärer. För att understryka det fria greppet kallar författarinnan sin huvudperson Tilda Nygaard.
Det är en dramatisk historia vi får följa. Tilda, som är född 1889, är utomäktenskaplig dotter till en gift kvinna, Sofia. Tilda blir adopterad av systern och svågern till sin far, men vet inte vilka som är hennes biologiska föräldrar. Sofia dör i tuberkulos, men lämnar efter sig ett spår som Tilda så småningom kan följa, så att hon i trettioårsåldern får reda på sin bakgrund. Boken blir litet av en detektivroman i det avsnittet.


Parallella historier
Romanen är uppbyggd av två parallella historier med de två kvinnorna som centrala personer. Jag kan inte låta bli att tycka att Sofia är blekare, eller snarare mera romantiserad, än Tilda. Det beror säkert på att det inte har funnits lika mycket material att bygga på.
Tilda är trovärdigt skildrad. Vi får följa henne från det hon är i fyraårsåldern och fostermodern dör. Hon får en besvärlig styvmor som utnyttjar henne och plågar henne, hon sliter sig loss och får dansutbildning i Köpenhamn, får konstnärliga vänner där och återkommer till Finland, skaffar sig en utbildning till sjukgymnast, och får ett arbete som privatsköterska. Vi lämnar henne innan hon bosätter sig i Mariehamn för gott.


Berättar i tablåer
Men historien är dramatisk även på ett annat sätt. Regissören Vibeke Voigt använder sina erfarenheter från teaterns värld också när hon skriver. Kapitlen kallas tablåer, och varje tablå bildar en dramatisk enhet. Jag får lust att kalla miljöskildringarna för scenanvisningar och samtalen för scenrepliker. Det är ett mycket effektivt grepp, även om jag ibland tycker att författarinnan tappar den röda tråden i sin iver att dramatisera, att göra teater.
Jag har några detaljanmärkningar. Det finns en del språkfel som irriterar min gamla svensklärarsjäl. Några exempel: ”(var) bortslitit” i stället för ”bortslitet”, ”med täcket uppdragit” i stället för ”uppdraget”, ”Förneka gjorde han vissserligen inte” i stället för ”Förnekade”. Man anar danskan i vissa former, till exempel ”pastoren”, ”vaktmäster”, ”hattbrädan”. Är det med avsikt diktaren Adam Oehlenschläger har döpts om till Adam Oehenslärer? Finns det ett ord ”trapplopp” som jag inte känner till?


Lever sitt eget liv
En gång svensklärare, alltid svensklärare som sagt. Men de flesta irriteras säkert inte av de här småsakerna. Berättelsen ”… om du än vandrar vilse” lever sitt eget liv. Där finns många dramatiska episoder och komplikationer, som jag inte har kunnat gå in på här. Jag uppmanar er att läsa boken i stället!
Det skulle vara trevligt om det som en uppföljning av romanen kunde ordnas en utställning med Minna Nyströms konst. Jag föreställer mig att det inte skulle vara svårt att samla ihop en hel del. Bara i en liten studiecirkelgrupp där jag presenterade romanen fanns det fyra stycken som hade eller hade haft målningar av henne!

DORIS INGMAN

 

Ny bok
Vibeke Voigt: ”…om du än vandrar vilse”, roman, Renfana förlag 2009.