Hello Kitty – lättillgänglig men genuin japansk kultur
Flera miljoner flickor och kvinnor i alla åldrar älskar Hello Kitty – en vit flick-katt som saknar mun och har synnerligen enkelt tecknade ögon. I Mariehamn kan du köpa kläder, klockor, böcker, klistermärken, godis och plåster med Hello Kitty. Vill du köpa Hello Kitty-saker på Internet, kan du lätt hitta guldsmycken, parfym, damskor, paraplyer, kakburkar, miniräknare och iPad-fodral. I min familj använder vi ät-pinnar, hashi, med Hello Kitty.
Eftersom jag själv har tyckt om Hello Kitty sedan mitten av sjuttiotalet, är jag oerhört nöjd med att min tvååriga dotter älskar sina mörkrosa Hello Kitty-skor. Jag tror att det finns en god orsak till att så många vill ha Hello Kitty-saker. Den lilla vita katten har ett utseende som är både lättillgängligt och förfinat.
Jag tycker om Hello Kitty på samma sätt som jag tycker om japanska folksagor, tatami-mattor, judo, sencha-te, lackerade träskålar och annat som är genuint japanskt. Gemensamt för mycket av det som kommer från Japan är att det finns en enkelhet och renhet som väcker en känsla hos oss. Just det riktigt enkla är tilldragande.
Det finns någonting sofistikerat och essentiellt japanskt i Hello Kittys estetik. Ett enkelt ansikte, utan mun och med två prickar som ögon, kan vara ännu mer tilldragande än ett ansikte där alla detaljer finns med.
En parallell kan vara de vackra illustrationerna till ”Sagan om Genji”, ett av världens tidigaste litterära mästerverk som skrevs för tusen år sedan av Murasaki Shikibu, en intelligent och högt bildad dam vid det japanska kejsarhovet. I de tidiga illustrationerna till ”Sagan om Genji” har personerna bara streck som ögon, en teknik som kallas ”hikime”. Kläderna och miljöerna är detaljerat tecknade med stor prakt och många detaljer i guld – men ansiktena saknar särskiljande drag.
Avsikten med att teckna så enkla ansikten, var att alla läsare skulle kunna behålla sin egen bild av prins Genji och de eleganta prinsessorna som han umgicks med. Även senare har kvinnor i japansk konst avbildats med hikime-teknik, till exempel på ukiyo-e träsnitt under Edo-perioden (1603–1867).
Jag tror att flickorna som blir förtjusta i Hello Kitty kan se sig själva i den lilla vita katten, som är så enkelt tecknad att hon skulle kunna föreställa oss alla, men att de också kan känna dragningskraften hos den gamla japanska kulturtraditionen som hon har sitt ursprung i.
Japanerna har en så stark tilltro till lockelsen och charmen hos den lilla flick-katten att Hello Kitty utnämndes till ambassadör för japansk turism i Kina och Hong Kong i maj 2008. Dock väcker Hello Kitty inte entusiasm hos alla. Det tysta och gulliga Hello Kitty-idealet kritiseras ganska skarpt i Angela Chois roman ”Hello Kitty måste dö” från 2010.
Vill du ta del av den japanska kulturen? Du kan säkert hitta någon snygg Hello Kitty-sak som passar just dig!
SARA KARLMAN
