DELA
© Nya Åland

Allt händer på Ålandsfärjan

Ibland händer det inte just nånting.
Det är tomt.
Tror man.
För när man tittar efter och lyssnar lite noggrannare så pågår det massor av saker.

Den där känslan av tomhet infann sig när jag i måndags tog Ålandsfärjan för transport till Kapellskär och vidare till arbetsveckan i Stockholm.
Ingenting. Nada.
Men så dök Viking Lines styrelseordförande Ben Lundqvist upp. En ovanlig syn, han brukar inte vara med på måndagsmornarna. Den enda som nästan alltid är med på måndagsmornarna är Lennart Grufberg, Ritvas man, riksrevisorn. Han var med nu också.
Och så dök Gunnar Jansson upp, förre riksdagsmannen, han brukar inte heller vara med.

Ben Lundqvist skulle till London för att gå på julfester hos sina tankerbefraktare och Gunnar Jansson var talare hos pensionärsföreningen som hade måndagsprogram ombord.
Lennart och jag undrade om Ben skulle grilla fisk i brödrosten i matsalen.
Sånt gör ju ledningen för det konkurrerande, riktigt stora passagerarrederiet.
Det gjorde Ben inte. Fast han erkände att tanken intresserade honom. Vi får väl se.

Den nästviktigaste frågan var när den nya Ålandsfärjan skulle beställas.
Hittills har rederiet ju endast sagt att man ”planerar” en beställning.
”Blir beställningen av, kommer beslutet ganska snabbt. Det jobbas med frågan”, svarade Ben.
Gunnar Jansson talade om Berlinmurens fall för pensionärsgruppen.
Gunnar kanske planerar för en comeback i riksdagen?
Blir han den svarta häst som galopperar in och tar hem hela spelet?

Ho vet, vi reser alla mot en okänd framtid, även vi som reser med Ålandsfärjan.
Samtidigt, högt där uppe, fanns en annan resenär. Norsk-svenske rymdfararen Fuglesang låg viktlös ombord på Discovery och tuggade medhavd älgkorv och njöt av att äntligen ha kommit iväg.
Och då är vi tillbaka i min barndom. Den 4 oktober 1957 inledde Sovjetunionen rymdåldern med att skjuta upp Sputnik som följdes av Sputnik 2 med hunden Laika några veckor senare.

Nästa stora steg in i rymdframtiden togs i april 1961 då Jurij Gagarin i Vostok blev den första människan i rymden och två år senare blev Valentina Teresjkova den första rymdkvinnan.
Så, i juli 1969, lösgjordes Apollo 11s månlandare The Eagle och landade i Stillhetens Hav och Neil Armstrong blev den första människan på en främmande planet. Då hade min barndom ersatts av ungdom.
Som vuxen har jag en gång stått på stranden i Miami Beach och sett en blodröd jättesol sakta stiga ur havet. Samtidigt som de första solstrålarna når mig på den tomma stranden stiger en jättelik rökpelare upp i skyn i norr. Det är ytterligare en av de amerikanska rymdskyttlarna som ger sig i väg för att docka någon rymdstation. Rolig att se men inte alls så himlastormande som när pappa och jag spanade efter Sputnik 1957.

Konklusionen är att den som inbillar sig att det inte händer nåt en regnruskig och blåsig måndagsmorgon på Ålandsfärjan har fel.
Där händer allt.