SÖK
MENY
Något att tänka på – polis och politiker?
Läste nyss om svårigheterna att kontrollera rattfyllerister och fortkörare på Åland – det får åtminstone mig att tänka på annat då något inte fungerar. Vi är väl överens om att rattfylleriet har bara ökat i takt med antalet fordon i trafiken, men vi vet inte hur mycket skattebetalarnas medel har spänts för nästan onyttiga rättegångskostnader, domare, åklagare och vilka andra myndigheter utan något resultat, när man läser om alla återfall och dylikt – med andra ord magert ur samhälls-synpunkt. Upplevde nyligen något annat i Spanien, där man hade tagit 43 rattfyllerister vid vältrafikerad motorled på en timma, då promillegränsen var så låg som 0,2. Bilarna parkerades under polisbevakning till närliggande fält, varje förare fick egen munstyck (vet ej varför, kanske för att spara pengar) och därmed tillstånd att besöka kontrollen max en gång i timmen, för att blåsa på nytt, tills man hade nått gränsen och fick fortsätta resan därmed, observera noga med 600 Euro fattigare och två förlorade poäng, varav man hade då bara åtta till att spendera, eller bli av med körkortet för ett års tid.
När man nu pratar om sänkta promillegränser, förstår politikerna då vad det innebär för samhället i form av kontroller osv? Jag vågar påstå att dom flesta tänker inte alls på följderna, utan förespråkar trafiklagar som t.ex. gällande användning av mobiltelefoner, som nästan ingen kan kontrollera – vad ska sådana lagar tjäna till, där nästan alla tycks bryta emot dom.
Inte ens de som har stiftat dessa lagar kan ge godtagbar förklaring, när man som riksdagsman har åkt fast för det man själv har stiftat emot, sådana lagar behövs inte, då det inte gör något nytta utan lockar till överträdelser som vi alla vet.
När det gäller poliskontroller av rattonykterhet i riket, upplevde jag något förra veckan medan jag körde längre österut i Finland, det vill säga vid Kouvola och Nurmes med en ålandsregistrerad bil, medan rätta ägaren satte vid sidan om. En mötande och till synes välutrustad polisfordon tog sig friheten att vända mitt på tätt trafikerad huvudväg bara för att sätta sig efter mig med blåsande siren osv. Det ledde till att jag fick stanna vid bästa möjliga plats bara för att blåsa i hans alkopipa. Ägarens fråga om bilen hade anmälts som stulen (vädret tillät att se nummerplåtarna, då han körde efter oss vid båda tillfällena) lämnades obesvarad, likaså mitt yttrande, att han kunde har stannat och släppt en förare till om inte annat då för syns skull, för att inte ge antydan till så hemskt som rasism, fick ingen verkan.
Vilka slutsatser kan man då dra, när det inte var frågan om fortkörning eller dylikt? Jag överlåter det till läsaren för att inte provocera åländska polisen komma efter mig, när jag kör finskregistrerad bil till Godby nästa gång. För jag kan inte tänka på att ålänningarnas fyllekörning skulle vara så välkänd hos finska polisen, att man stannar deras bilar så fort man ser en bortom Åbotrakten i Egentliga Finland. Inte heller är man så mån om att kontrollera eventuellt stulna bilar från Åland, för vi var väl långt borta och på väg västerut från ryska gränsen då kontrollen inträffade. Hade det varit en gång, men man kopierade det samma med en annan mötande polisbil. Frågan om det var nummerplåtarna som orsakade stoppet, fick inget godtagbart svar. Jag skulle gärna veta om andras erfarenheter annorstädes i riket – till dess Lycklig Sommarkörning för alla!
Pentti Arjopalo
