DELA

Kommunreform enligt planen

Det har varit intressant, men inte alltid upplyftande, att följa med reaktionerna på resultatet av den enkätundersökning Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) gjort om ålänningarnas inställning till den framtida kommunindelningen.

Att det skulle råda delade meningar om vilka politiska slutsatser man kan dra av materialet var väntat. Dock inte att Åsub som institution, dess integritet och professionalitet skulle ifrågasättas för att resultatet inte var det önskade. Jag kan inte tycka att det anstår en potentiell lantrådskandidat som Centerns partiordförande Jörgen Pettersson att trumpifiera debatten som han gjort.

Det ligger just nu en märklig form av förnekelse och ett kunskapsförakt över debatten kring kommunreformen. Trots det breda material som tagits fram av PwC, och som tydligt visar både för- och nackdelar av en förändring, och inte bara när det gäller de ekonomiska aspekterna, trots Åsub-enkäten och trots ett otal workshopar och politiska möten är det fel frågor, fel svar, fel landskapsregering, fel minister, fel process och fel tidtabell.

Låt mig förtydliga några utgångspunkter för reformen:

1. De åländska kommunerna står inför en massiv demografisk utmaning, med en åldrande befolkning och en inflyttning som med nöd och näppe kompenserar det låga födelsetalet och utflyttningen.

2. Dessa utmaningar påverkar inte bara kommunerna, utan i högsta grad även ÅHS, den största enskilda kostnadsposten för landskapet.

3. Landskapet Åland har, trots stabil ekonomi, ett årligt underskott i finanserna, som vi kämpar med att komma tillrätta med, ibland genom mycket smärtsamma åtgärder.

4. Sammantaget betyder detta att de åländska kommunerna inte i framtiden kan räkna med mera pengar genom landskapsandelssystemet, utan mindre.

5. Vi har några ekonomiskt mycket utsatta kommuner, som dessvärre också har de mest utmanande befolkningsprognoserna.

6. De åländska kommunerna har även andra utmaningar, reella och verkliga idag. Man har problem med att hitta kompetent personal, från kommundirektörer till lärare, socialarbetare, it- kunniga och ekonomer. Kommunerna erbjuder inte idag likvärdig service till alla ålänningar. Rättssäkerheten är inte till alla delar tryggad.

7. Åland har stor potential för utveckling, men den förspills om man fortsätter vakta på kommunala gränser och revir, och sätter pengar och tid på att upprätthålla skillnader mellan saltvikare och sundsbor, mellan lemlänningar och lumparlänningar. Det finns så mycket som kan göras ännu bättre, med sikte på framtiden.

Varje nordiskt land med en utbyggd välfärd och liknande utmaningar som Åland, kämpar med samma frågor. Hur ska vi ha råd att finansiera hälso- och sjukvården? Hur ska vi rekrytera folk till de kvalificerade jobben? Hur ska vi planera för ett hållbart samhälle? Hur ska regionerna leva, samtidigt som centralorterna växer?

Man kan välja att titta bakåt, eller framåt. För mig är riktningen självklar. Den plan som för ett år sedan uppgjordes för denna mycket omfattande förändringsprocess står fast. Inom mars månad kommer landskapsregeringens besked om hur vi ska åstadkomma starka, reellt självständiga och hållbara kommuner på Åland.

Enligt Åsub vill 69 procent av ålänningarna se färre kommuner på Åland. De viktigaste skälen till detta är ekonomisk hållbarhet och personalens kompetens. Det är det vi jobbar på, i god ordning.

Nina Fellman (S)

Kansli- och kommunminister

1 KOMMENTAR

Comments are closed.