2279818_809x436_acf_cropped

Foto: Jonas Edsvik

En sänkt rösträtt bra för demokratin

De senaste åren har jag ägnat mycket av min tid åt den svenska Demokratiutredningen, vars syfte är att fördjupa och utvidga demokratin. När mitt sekretariat i utredningen föreslog att vi skulle lägga förslag om 16 års rösträttsålder i kommunalval svarade jag:

– Forget it! Det kommer jag aldrig att göra.

Så tror jag de flesta reagerar. Magkänslan är att vi inte ska sänka rösträttsåldern.

Några månader senare hade jag ändrat mig. Det berodde på att jag läste in mig på frågan. Rösträttsåldern i Sverige har successivt sänkts. 1945 från 23 till 21 år, 1965 från 21 till 20 år, 1969 från 20 till 19 år, 1975 till 18 år. I och med att Sverige har fyra år mellan valen är svenska förstagångsväljare dock i snitt 20 år när de går till valurnan.

Jag har studerat debatterna inför samtliga dessa förändringar. Motståndet mot en sänkning har alltid utgått från en magkänsla, men motståndarna har oftast övertygats

16-åringar får rösta i kommunalval i Österrike, tyska delstater, Skottland, städer i USA, Argentina och Brasilien. Inte i något av dessa länder är det kontroversiellt. I dessa länder diskuterar man inte att ändra tillbaka till högre ålder. Och inte att ändra myndighetsåldern. Rimligen är inte 16-åringar i Sverige eller på Åland mer korkade än de i alla de länder där de får rösta. Det som övertygade mig var dock Norge: I Norge pågår en försöksverksamhet i vissa kommuner under några kommunalval. Det har kommit en utförlig rapport:

-I de kommuner där 16-åringar får rösta är 16-åringarna långt mer kunniga om lokal politik än 18-åringar i andra kommuner. I och med att 16-åringar får rösta motiveras lärarna att ta upp lokala politiska frågor.

-Den som röstat första gången när den är 16 år mer benägen att rösta när den är 18 eller 20 än den som fått rösträtt först vid 18.

Detta stämmer rätt väl med svenska erfarenheter: De förstagångsväljare som bor hemma finns i ett socialt sammanhang som gör att de röstar. På samma sätt vänjs 16-åringar vid att rösta när de finns i det sammanhang som skolan utgör.

Erfarenheten från Norge och från Österrike är att 16-årig rösträtt inte förändrar det politiska utfallet, men gör att yngre blir mer lyssnade på. Inte heller i Norge är det aktuellt att låta 16-åringar bli valbara eller köpa alkohol – men det är ju inte ett starkt argument för att 16-åringar inte ska kunna ha politiskt inflytande.

Det vanligaste argumentet mot att låta 16-åringar rösta är att man bör hålla ihop myndighetsålder och rösträttsålder. Men i Sverige har vi många olika ”myndighetsåldrar”. 15- och 16-åringar är straffmyndiga i olika sammanhang. 16-åringar har vittnesplikt. 16-åringar får starta företag och själva disponera över inkomster de tjänar.

Jag menar att argumenten är starka för att 16 års rösträtt i kommunalvalen skulle aktivera de unga i politiken och engagera långt fler. Så starka att en försöksverksamhet i några kommuner, som själva vill, borde genomföras. Och sedan dröjer det två år efter myndighetsdagen innan man får köpa alkohol. Därför är inte myndighetsåldern någon självklar begränsning när det gäller rätten att rösta. Demokratiutredningens huvudskäl för att lägga ett förslag om försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder är att det vore en utvidgning av demokratin och en positiv inskolning i demokratin.

Olle Wästberg

Ordförande i den svenska demokratiutredningen

kommentar(er)