Ett om dagen håller Alfons från doktorn
Alfons fyller 70
Namn: Erik Alfons Henriksson.
Född: Den 4 april 1942 i Geta Pantsarnäs.
Bor: På Isaksö i Geta.
Yrke: Fruktodlare med mera.
Familj: Hustru Britt-Marie, född Förbom, dottern Linda-Marie med make Jonas Bladh och deras dotter Signe, 3 år.
Födelsedagen: Torsdagen den 5 april firas dagen med öppet hus mellan klockan 17.00 och 21.00 på Soltuna. Jubilaren undanber sig blommor och presenter, men har en resesparbössa som står framme att lägga en slant i.
Visst är han pigg och tuff för sina 70 år. Äppelodlare som han är vet han precis hur man håller sig vigulant och alert upp i åren. Hur gör man? Svaret lyder som följer:
Aroma, Lobo, Collina och de nya Raika och Rubinola.
Det handlar om livets frukt – om äppel.
– Jag äter själv ett eller två om dagen, berättar Alfons Henriksson. Det är ju det som håller doktorn borta, konstaterar han. Å andra sidan kan man inte vara 25 år hela livet heller.
Närproducerat
Fortfarande är det äppel som gäller, dock inte i så stort omfång längre. En del odlingar är utarrenderade. De som finns kvar numera finns på Isaksö där bostaden, faderns barndomshem Mellangård också är belägen, helt nära bron.
– Norra Åland har ett perfekt läge för fruktodling, toppskördarna för mig förr om åren kunde bli uppemot 100 ton. De senaste 15 åren är det äpplen jag levt på.
Han konstaterar nöjt att fler och fler kunder efterfrågar närproducerade äpplen, utländska som rest i båt över halva jordklotet och kanske kostar hälften så mycket, lockar färre och färre.
Juniblom
Numera förs en del av skörden till musteriet i Vestanträsk och rådjuren ska också få sitt.
– Kom ut till Isaksö första veckan i juni och se alla äppelträd blomma, välkomnar han.
Det låter lockande. Bron underlättar för stadsbor att fara ut på en tur. Det finns fyra gårdar på ön. Med bron kom nyinflyttning.
Ålands glömda västra skärgård har området kallats och inte för inte är Alfons en skärgårdsbo – bron till trots. Den mest utmärkande skärgårdsegenskapen, förmågan till mångsyssleri, är han ett gott exempel på.
Tulpanodlare
Han föddes och växte upp i Pantsarnäs, som mellanbarn i en småbrukar- och fiskarfamilj.
Efter skolgång i Olofsnäs skola och examen från Yrkesskolans bygglinje bar det av till Sverige och därmed inleds Alfons speciella karriär som mångsysslare.’
– Första året var jag tulpanodlare och sedan blev jag tillverkare av primuskök.
Redan som 14-åring byggde han sin första roddbåt.
– Byggde jag mig en båt i dag så skulle den nog kunna flyta.
Byggprojekten blev större och större med tiden, kan man säga.
Han byggde Soltuna gamla café, det är numera rivet, församlingshemmet och han stod för skolans första tillbyggnad.
Inflyttning
År 1979 ställde han upp i val för första gången, fick en hel del röster, men blev ändå genom lottdragning den som kom in i fullmäktige. Sedan dess har lokalpolitiken intresserat honom – om än från ett annat perspektiv. Han började som liberal, en tid också som fullmäktigeordförande, men gick 1999 över till center.
Ännu i dag sitter han i fullmäktige och har en del andra kommunala uppdrag.
– Det såg dystert ut för Geta för ett tiotal år sedan. Det var så illa att vi undersöte om vi skulle gå ihop med Finström, men bidraget vi skulle få för sammanslagningen var för litet.
Skolans tillbyggnad blev stor, för stor, enligt Alfons, men den dåliga trenden har vänt nu.
– Det beror på två saker; landskapsandelssystemet ger oss mer bidrag och dels ökar inflyttningen, barnfamiljer flyttar in.
Hatar orättvisor
Under en rad år satt också Alfons som nämndeman i tingsrätten.
– Där lärde jag mig att saker och ting sällan är bara svart-vita.
Lugnt och sakligt lägger Alfons fram fakta och åsikter.
– Som förtroendevald måste jag säga att jag hatade orättvisor. Ändå och trots allt. Livet är orättvist. Så bara är det.
