Milans ”mirakelmaskin” i Mariehamn

Sport

10:14 onsdag, 16 oktober, 2013

FRIIDROTT. AC Milan har använt sig av systemet i flera år.
Nu har apparaturen som kan utveckla träningsmetoder och förebygga skador kommit till Åland.
– Den är unik i Norden, säger ergoterapeuten Tom-Stefan Witting.
Sommaren år 2000 värvade AC Milan Real Madrids stjärnmittfältare Fernando Redondo. Argentinaren hade undersökts av ett tiotal specialister och var i toppform, men skadade trots det knäet allvarligt på löpbandet. Redondo kom aldrig riktigt tillbaka till toppfotbollen efter skadan, och fyra år senare hade han bara spelat sexton ligamatcher för ett Milan som slängt 15 miljoner euro i sjön.
Efter den incidenten fick kiropraktorn Jean-Pierre Meersseman i uppdrag att reducera Milanspelarnas skador, och i mars 2002 föddes Milan Lab med ett revolutionerande nytänk av neurologi*, kinesiologi**, biokemi och psykologi. Den första säsongen hade skadorna minskat med 66 procent, och Milan Lab hjälpte veteraner som Paolo Maldini och Alessandro Costacurta att hålla liv i sina karriärer upp i 40-årsåldern.
En liknande apparatur som ligger bakom Milan Labs framgångar har nu kommit till Åland.
Men Tom-Stefan Witting vill avdramatisera sitt senaste tillskott i hans Neurolize-klinik i Mariehamn.

”Ta ner det på jorden”
– Jag vill ta ner det på jorden litegrann. Hos Milan låter det som att den här maskinen är något uppåt väggarna häftig, och visst är det ett bra system. Men det är samtidigt bara ett hjälpmedel för att se om kroppen är frisk och i balans, säger Tom-Stefan Witting om den Beta S-apparatur han införskaffat och som även används av USA:s federala myndighet för rymdfart; Nasa.
– Utrustningen är helt mobil så jag tar med den vart jag än reser för att jobba med olika idrottare som vill förbättra sina resultat och få hjälp med att förebygga skador. Men i och med att jag är bosatt på Åland ökar ju tillgängligheten för idrottarna här att ta del av den här tekniken också.
I veckan förevisade Tom-Stefan Witting systemet för friidrottstränaren Benita Gustafsson och hennes träningsgrupp från ÅID bestånde av flickor i 12–15-årsåldern. Friidrottarna fick promenera och göra upphopp för att mäta alltifrån steglängd till kraftutveckling i benen.
– Jag och Frank (Ottesen, ÅID-tränare för den äldre åldersgruppen, reds. anm.) har haft kontakt med Tom-Stefan i ett och ett halvt års tid, allteftersom han har börjat intressera mig för hur han kan använda sin kunskap om det neuromuskulära systemet inom idrotten. Han har haft kurser för oss tränare och även övningar med friidrottarna. Vi jobbar mycket med de övningarna i våra uppvärmningsmoment, säger Benita Gustafsson.
Nu hoppas Gustafsson att samarbetet ska leda till att de tävlande inom ÅID ska kunna förbättra sina prestationer, och få hjälp med att förebygga skador.
– Om någon har problem och inte får det att fungera så kan man med hjälp av det här systemet justera träningen med vissa övningar och rörelser som kan hjälpa den personen framåt i sin utveckling. Och jag tror att det blir en ögonöppnare för de som tävlar i friidrott också, att de får en förståelse för helheten och en insikt om att det har betydelse hur man använder sina muskler för att uppnå det man vill, säger Benita Gustafsson.
– När man kommer upp i åldrarna och jagar tider och prestationer tror man kanske att man måste träna stenhårt hela tiden. Det här kan vara ett sätt att få dem att tänka efter om det inte känns bra, och ibland är lösningen att vila när kroppen inte är i balans. Förhoppningsvis kan vi göra en uppföljning senare så att de tjejer som testade sig nu får se vilken effekt träningen ger.