DELA
Foto: Stefan ÖhbergI HUVUDROLLEN Efter fyra säsonger som andretränare bakom Pekka Lyyski har Peter Lundberg nu huvudansvaret för IFK. Första uppgiften blir tuffast tänkbara: HJK borta. IFK har aldrig slagit storlaget i Helsingfors tidigare.

”Finns alltid en osäkerhetskänsla”

FOTBOLL. Läromästaren har gett rum för eleven.

Peter Lundberg går in i sin första ligasäsong som huvudansvarig för IFK – mot svårast tänkbara motstånd.

– Det finns alltid en osäkerhet var man står formmässigt, säger ”Lundis” inför bortamatchen mot HJK på lördag.
Peter Lundberg, 34, delar visserligen på huvudtränaransvaret med Kari Virtanen, 57.

Men i åländsk press talas det mest om Lundberg; han som var med om att spela upp IFK Mariehamn i ligan för drygt tio år sedan – och som rundade av sin spelarkarriär i förtid när han fick chansen att bli Pekkas Lyyskis assisterande tränare.

Fyra säsonger senare har Lyyski lämnat laget och ”Lundis” ska nu ansvara själv, nästan. IFK-ledningen var öppen med att Peter Lundberg skulle leda laget, men hans avsaknad av Uefas Pro-tränarlicens fick Grönvitt att plocka in rutinerade Kari Virtanen i en slags mentorsroll – och göra tränarsysslan delad.

”Självklart hör jag av Pekka”

Bakom ledarduon är Daniel Norrmén assisterande tränare.

– Det är upp till er i media att skriva om Karis och min roll. I vår vardag är Kari i varje fall väldigt närvarande och bidrar med mycket. Jag är väldigt glad över att ha honom vid min sida. Det är skönt att ha en så pass rutinerad tränare att bolla idéer med och vi har jättebra återkoppling, säger Peter Lundberg.

En sådan finns också med hans förre chef Pekka Lyyski, som lämnat elitfotbollen efter fjorton raka säsonger som IFK-skipper.

– Vi träffas då och då och självklart pratar vi fotboll. Ibland har jag ringt honom men då har det mest gällt praktiska frågor. Jag är övertygad om att jag kommer att hålla kontakten med honom även framöver och att han kommer att vara stöttande, samtidigt som han är noggrann med att han vill låta oss sköta det här nu och inte lägga sig i.

Hur är känslan inför en ligastart nu när du har det tyngsta ansvaret jämfört med när du var andretränare?

– Det är en spänd förväntan alltid inför en premiär, samtidigt som man vet att det är nu det absolut roligaste börjar. Man har en osäkerhetskänsla om var man står formmässigt, och den kommer nog alltid att finnas där inför varje ny säsong. Kanske blir det en liten skillnad nu när man har det yttersta ansvaret, jag kan tänka mig att det blir lite mer spänt. Men det ska bli väldigt roligt att det drar i gång.

Vad har ni för mål med säsongen?

– Vi pratar inte resultatmässiga mål. Det är här och nu, match för match som gäller. Styrelsen säger att vi ska vara ett stabilt ligalag, och när allt faller på plats ska vi kunna utmana om en Europaplats. Vi vill gå vidare från första rundan i Europa League-kvalet, vilket inget finskt lag gjorde i fjol, och vi vill gå långt i cupen i år igen. Vi har fötterna på jorden, men det vore jätteroligt att kunna åstadkomma något stort. Lag som Norrköping och Leicester har visat att allt kan hända, och finska ligan är väldigt jämn.

I en podcastintervju med Nyan i höstas trodde Peter Lundberg att IFK:s spel under hans regi skulle vara ”varken som Barcelona eller Stoke”, alltså varken finlemmad kortpassningsfotboll eller rakt ”sparka och spring”-spel – men något mittemellan.

En försäsong senare har han haft tre månader på sig att forma laget.

– Just efter att jag sa det där började ju Stoke lira fotboll (skratt).

– Men vår spelidé är att vara ganska flexibla i vårt offensiva spel. Försvarsmässigt ser vi ganska lika ut i vårt zonspel. Vi har en liten hemmaplan på WHA, medan vi har större ytor på bortaplan. Utifrån förutsättningarna bygger vi en spelmodell för att vinna; ibland funkar det med mer bollinnehav och korta bollar, ibland måste man spela mer direkt. Vi utgår från raka linjer och 4–4–2, men ibland spelar vi 4–4–1–1 där exempelvis Diego Assis är en släpande forward bakom den ensamme anfallaren.