Filip Saxén föreläser för åländska idrottsföreningar
ALLMÄNT. Hur ska idrottsföreningar, media och samhället bli bättre på jämställdhet? Den frågan vill Hbl:s sportredaktör Filip Saxén hjälpa att ge svar på. Den 2 mars anordnar Ålands idrott en gästföreläsning på temat.
Ålands idrott har under de senaste två åren satsat extra på frågan kring jämställdhet inom den åländska idrotten. Under 2020 gjordes en kartläggning bland de åländska idrottsföreningar som visade att idrotten vill satsa mer på jämställdhetsarbete.
Som en del av projektet kommer nu ÅI att anordna en föreläsning på temat jämställdhet. Föreläsare är Filip Saxén, sportchef på Hufvudstadsbladet (Hbl), som blivit en frontfigur för jämställdhet inom den finska sportjournalistiken.
HBL har de senaste åren gjort en aktiv satsning på jämställdhet när det kommer till sportrapporteringen och Saxén själv har genom sina många krönikor lyckats väcka större uppmärksamhet kring jämställdhetsfrågor inom idrotten – både bland idrottsintresserade och icke-idrottsintresserade läsare.
Språket viktigt
Under föreläsningstillfället kommer Saxén bland annat berätta om bakgrunden till tidningens egna satsning och hur idrottsföreningar kan tänka och arbeta kring att skapa en mer jämställd kommunikation.
– Många föreningar kan absolut göra förbättringar när det kommer till sättet man kommunicerar på, berättar han för Nya Åland.
– Det handlar om allt från den interna kommunikationen, till kommunikationen med medlemmarna och till media. Och framför allt handlar det om att kunna göra en jämställd kommunikation till en naturlig del av arbetet.
Bra kommunikation innefattar flera komponenter menar Saxén. Mycket handlar om språkbruk.
– Vilka termer vi använder när vi talar om herr- och damidrott är otroligt viktigt. Det är ännu vanligt att man, till exempel, pratar om fotboll och damfotboll. Eller juniorlag och flickjuniorer. Det sänder en väldigt konstig signal att kvinnors idrottsutövande inte skulle klassas som idrott.
– I dagsläget anses manliga idrottsutövare först och främst vara idrottare medan kvinnliga idrottare först är kvinnor, sen idrottare.
Medias ansvar
Det är inte enbart föreningarna själva som aktivt behöver fundera över sin kommunikation. Även media bär ett stort ansvar när det kommer till hur man väljer att skriva om herr- och damidrotten menar Saxén.
– Dels handlar det om hur man väljer att fördela utrymmet – tröskeln när det kommer till att skriva om damidrott har visat sig vara betydligt högre – och dels hur man vinklar själva texterna.
– För att flickor ska kunna tro på en framtid inom damidrotten måste man få se damidrottare. Klubbar, förbund och media har ett enormt ansvar att lyfta fram dessa kvinnor. Väljer media att enbart lyfta fram män i sportbevakningen så är man aktivt med och bromsar utvecklingen av ett jämställt samhälle.
Efter metoo-hösten 2017 beslutade sig Hbl att aktivt satsa mer på jämställdhet i sin sportbevakning. Saxén förklarar att det även innan 2017 fanns ett allmänt jämställdhetstänk – men utan konkreta mål, vilket innebar att jämställdhetsarbetet stod och stampade på samma ställe.
– Det allra viktigaste är att man hela tiden är medveten om hur världen ser ut och vad man behöver göra för att skapa förändring. Sen kan man inte säga att man ska bli bättre på jämställdhet utan att ha konkreta mål.
– Det är också otroligt viktigt att man inte börjar tänka att arbetet är färdigt. Det finns alltid rum för förbättring och man måste alltid fortsätta jobba framåt.
Hur tänker du kring din roll i det hela? Bör du, som man, vara den som tar plats i dessa frågor?
– Det är såklart inte helt oproblematiskt. Jag är fortfarande en vit, medelålders man som hörs och syns på en position som i den bästa av världar skulle innehas av en kvinna. Men tyvärr lever vi en värld där många män bara lyssnar på andra män. Kvinnor får inte gehör när de talar om jämställdhet – de får spydiga kommentarer istället. Jag vet att det i Svenskfinland finns otaliga kvinnor som kan och vet bättre än jag men som inte får det gehör som jag får – just för att jag är man.
– Jag sitter på en maktposition och det är mitt ansvar att förvalta den på bästa sätt.
Har du fått ta emot mycket kritik för ditt jämställdhetsengagemang?
– Det har jag fått. Däremot så vet jag att den respons jag får skulle vara tio gånger värre om jag vore kvinna. Jag slipper i alla fall hot.
De största kritikerna är män, menar Saxén. Vad kritiken fokuserar på varierar däremot.
– Främst är det män som hör av sig med negativ feedback. Vissa undrar varför vi över huvudtaget skriver om damidrott eftersom de menar att ingen bryr sig eller att det inte är lika bra som herridrott. Sen finns det de som undrar om jag klär mig i kvinnounderkläder för att få inspiration eller om jag gör allt det här arbetet för att öka mina chanser till romans.
Saxén är dock noga med att poängtera att det även har kommit mycket positiv feedback den senaste tiden.
– Det som vi har märkt är att flera människor som inte annars läser om idrott har börjat hitta till våra sidor. Det anser jag visar att vi är på rätt väg med vårt arbete. Det visar också att bara för att vi ger mer utrymme till damidrotten innebär det inte att vi tappar de läsare som anser att de är mer intresserade av herridrotten. Jag tänker att det är en bra lärdom för föreningar också.
– Jämställdhet är nämligen ingen kaka. Bara för att någon får mer betyder det inte att en annan får mindre.
Föreläsningstillfället anordnas digitalt den 2 mars. Tillfället är avgiftsfritt och riktar sig till aktiva idrottare, tränare och ledare, styrelsemedlemmar, media och övriga intresserade. Anmälan sker vid alandsidrott.ax och sista anmälningsdag är 24 februari.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
