Basket – för alla
BASKET. Sporten har aldrig riktigt etablerat sig i Norden.
På Åland är basketens deltagarantal lågt – men den internationella spridningen stor.
– Ur ett integrationsperspektiv har vi en ganska viktig roll, säger Basket Ålands grundare Andrew Hagmark-Cooper.
Få idrotter känns mer amerikaniserade än basket.
Inte så konstigt kanske, med ursprunget i 1890-talets Massachusetts.
Oavsett vilka marknader och länder basketen har etablerat sig i längs vägen till att bli en av världens mest populära sporter, så har terminologin i hög grad varit densamma; det är tal om ”turnover”, ”violation” och ”slam dunk” oavsett om man överhör tränarsnack på Sundsvall Dragons bänk eller Chicago Bulls.
Basket Åland har samma air av internationella inslag.
Andrew Hagmark-Cooper är engelsman. Mike Edwards, som Andrew grundade klubben tillsammans med, är amerikan. Flera av de äldre spelarna har sitt ursprung i Baltikum. När laget spelade en turnering i Lahtis i fjol fanns även Filippinerna representerat på planen.
Har man inget lag i seriespel och svårt att få ihop nog med folk för att regelbundet kunna åka på turneringar får man profilera sig på andra sätt.
För Basket Åland är integrationsaspekten viktig.
– Tendensen är att många av våra spelare har invandrarbakgrund. Även bland de yngre spelarna som börjar med basket, så har de ofta någon förälder som har vuxit upp med basket. Självklart har vi ålänningar som spelar också, men rent proportionellt är det många med utlandsbakgrund som spelar basket på Åland, säger Andrew Hagmark-Cooper.
Så ni blir en väg in i samhället här?
– Ja, det är en styrka vi har. Det finns många kontaktytor i vår klubb, och ur integrationssynpunkt skulle jag säga att vi har en ganska viktig roll på Åland, även fast vi är en liten förening.
– Många ålänningar känner varandra sen barnsben, och då kanske det inte är helt enkelt att komma in i samhället alla gånger. Kommer man utifrån kan basketen bli ett sätt att träffa nya människor.
Blev draftad
Karol Sliwa vet vad Andrew pratar om.
Han är född och uppvuxen i Polen, men kärleken tog honom till Åland dit han kom för första gången på sommaren 2004. I höstas blev flytten permanent.
– De flesta jag har träffat på Åland har varit via basketen. Jag visste inte om att folk spelade basket här, men jag blev ”draftad” av Andrew när jag spelade ute på gatan.
– Ser jag någon som lirar basket för sig själv så går jag fram till den personen direkt och berättar att vi finns, säger Hagmark-Cooper och skrattar.
Basket Åland föddes för drygt fem år sedan när olika basketspelande kompisgäng gick samman och blev ett. Då var drivkraften Ö-spelen på hemmaplan 2009, där Åland fick en plats i basketturneringen.
– Det var en bra lektion för oss. De vi mötte var såklart på en helt annan nivå, men vi har fortsatt sen dess, säger Andrew Hagmark-Cooper.
– Christer ”Krille” Mattsson var den som hjälpte till med organisationen i början. Han är hedersmedlem i Basket Åland.
Stort gap
Numera håller klubben träningar tre gånger i veckan med två timmars basket per tillfälle.
Den första timmen ägnas åt klubbens ungdomar med fokus på spelets grunder. På den andra brukar seniorspelarna träna och spela mot varandra.
För varje säsong fylls det på med ungdomsspelare. Men gapet mellan de allra yngsta och seniorerna är stort.
– Vi har många unga, från nio till sjutton år. Sen är vi som spelar med den äldre gruppen i 30-årsåldern. Däremellan finns det inga basketspelare på Åland, tyvärr, säger Hagmark-Cooper.
– Å andra sidan är det ju positivt att de allra yngsta blir fler och fler. Förhoppningsvis fortsätter de att spela hela vägen så att det fylls på med nytt folk upp i den äldre gruppen hela tiden.
Så att ni kan ha ett lag som spelar seriespel en dag?
– Det hade varit något det, säger Karol Sliwa.
– Ja, det vore fantastiskt att kunna ha ett lag på Åland. Dit är det dock en väldigt lång bit kvar. Just nu har vi inte tillräckligt med folk för att regelbundet kunna åka på turneringsspel, säger Andrew Hagmark-Cooper.
Mike Edwards jobbar på sitt håll för att popularisera basketen på Åland.
– Förhoppningsvis kan vi få skolorna att möta varandra i turneringsspel längre fram. Gärna innan den här terminen är slut. Målet är att varje högstadieskola ska ha ett pojk- och ett flicklag. Det finns ju liknande turneringar i fotboll, så det vore roligt om vi fick till något återkommande för basketen, säger Edwards.
I förlängningen hoppas klubben på att så många som möjligt av eleverna på Åland ska få lära sig grunderna i basket.
”Börjar på lägre nivå”
En förutsättning för ett eventuellt turneringsspel, enligt Hagmark-Cooper.
– Jag tror att det blir roligare för barnen om de faktiskt kan reglerna och grunderna i basket. Gör man det inte blir det inte lika roligt. Och eftersom det inte finns någon basketkultur här är det inte helt enkelt att bara sätta i gång och spela match, säger han.
Att baskunskaperna i basket är lägre i Norden än i Hagmark-Coopers England, Edwards USA och Sliwas Polen är en självklarhet som påverkar träningsverksamheten.
– Vid en viss ålder förväntar man sig en viss kunskapsnivå på basketspelare. Men det har man inte här i samma utsträckning som på andra ställen, och börjar man sent och går med i vår äldre grupp kan det vara lite av en chock när man inte kan grunderna. Men hänger man i och kämpar på så kommer man in i det till slut, det är ett bra gäng som är öppna för nya lagkamrater, säger Andrew Hagmark-Cooper.
– Samtidigt kan man inte klandra de åländska ungdomarna för att de inte kan grunderna. För de allra flesta är ju fotbollen störst, säger Karol Sliwa medan Andrew fyller i:
– De vet bara inte vad de missar (skratt).
– Basketen är snabb och intensiv, och så handlar mycket om lagets samarbete och det gillar jag.
