SÖK
MENY
Kommentar till dagens medelålder
Nya generationer i nya samtider är ingenting nytt, och jag tror att alla i sin ungdom gör så gott de kan när de söker sig framåt. Idag ska unga generationer även orientera sig i två olika världar, den verkliga och den virtuella, där det ibland kan vara svårt att se skillnaden.
Alla generationer är en produkt av generationen innan. Därför tycker jag, att generationen som nu är i medelåldern och påstår att dagens ungdom skulle vara de värsta av de värsta, skulle kunna dra nytta av en gnutta självreflektion.
Dagens medelålder är uppvuxna under en tid utan konstant uppkoppling och sociala medier. Den virtuella världen tror jag har lett till en viss självmedvetenhet hos unga. Man har antingen ögon på sig själv hela tiden, eller ögon på någon annan man lätt jämför sig med. Detta har inte medelåldern upplevt och saknar därför lite av självmedvetenheten. Både på gott och ont, vill jag tillägga. Medelåldern saknar rädslan för att göra bort sig och en medvetenhet om hur man framstår hos andra. Detta är helt säkert en positiv frihetskänsla som många unga saknar idag. Jag skulle ändå vilja påstå att denna frihet också kommer med ett visst ansvar som förebild och som medelåldern inte alltid tar.
Medelåldern dricker och snusar precis som unga, och röker förmodligen mer. För att inte tala om vilken övertro på sig själva denna frihet har kommit med. I karaokerummet, i trafiken, i rätten man tar sig att prata med unga tjejer på krogen, i krig, i politik, i hur man skall leva sitt liv, i Facebookgruppen ”Säg vad du vill Åland”, i att tro att bara unga är telefonberoende och så vidare. Listan är lång. Det är inte längre bara ungdomen som tror sig vara odödlig och jag har absolut försökt hålla konversationer med helt onåbara vuxna med telefonen uppe i trynet.
Jag menar inte att den yngre generationen inte alls super, snusar eller rör sig vårdslöst i trafiken, men man är mer medveten om sina personliga gränser och brister. Trots att de fortfarande är unga och sökande. Sökande tycker jag att man kan få vara hela livet om man så vill, men gärna, helst och absolut utan klagomål på ens efterträdare man själv varit förebild för.
