Det var en fin spalt om att vara, eller att inte vara gubbe i onsdagens Nyan. Det är ju så subjektivt, men för mig är en gubbe någon som gillar att åka till Dax och handla eller titta eller bara hänga med andra gubbar. Någon vars höjdpunkt på Sverigeturen är femkronors-korven på biltema i Norrtälje, bortsett från att sitt och njuta på soldäck med en gratis vatten på båtresan förstås. Det är någon som byter olja i bilen fast inte motorlampan blinkar än. Som tvättar sin bil minst en gång i veckan. En gubbe finns alltid där redo att hjälpa till med praktiska göromål eller att låta sig bjudas på något hembakat, han har total koll på vem som är vem dessutom och har inte sällan lite skvaller att komma med. Han klipper gräset ofta, för det måste ju göras. Han parkerar under stolpan på Kantarellens parkering. Mitt på dagen står där faktiskt en hel en rad med bilar med gubbar i, som alla sitter och väntar medan deras fruar är inne och handlar. Gubbar skjutsar nämligen gärna, de gillar att köra bil. De är ju bra på att laga grejer, installera saker och att fundera ut smarta och unika lösningar med varierande slutresultat. Och de kan allt om allt, förstås och förklarar gärna.
Fint att ha en eller ett par gubbar i sitt liv tycker jag, det borde alla ha. Dessa gubbfunderingar har fått mig att undra om jag är en gubbe. Nej, jag saknar många av deras fina egenskaper. Men jag tror att jag har potential och det är väl nu när man är närmare femtio än fyrtio som det är dags att bestämma sig, om man vill bli tant eller gubbe. En tant är förstås också ordentlig. Noggrann och duktig på det mesta från matlagning till sömnad och handarbete, på trädgårdskunskap och svensktoppsmusik och svampplockning. De kan rensa fisk och förlösa får och katter (jo jag tror det) De kan slå in paket fint och stycka kött och vända på slantarna om det behövs och få en att känna sig speciellast i världen. De smygäter i köket ibland och dricker gärna söt likör när tillfälle bjuds. De gillar korsord och bingo.
Egentligen vill jag bli allt det där, jag vill bli både tant och gubbe. Kanske att man kan bli äldre på ett lite könsöverskridande sätt? Bli en tantig gubbe eller en lite gubbig tant? Jag vill plocka russinen ur kakan och slippa välja. Bara jag slipper gräsklippningen. Och vad blir man om man fortfarande är lika slarvig och ansvarslös och lat när man blir gammal? Man kanske inte blir så gammal då, det är nog så det fungerar att man får skärpa sig om man föreställer sig ett långt liv. Om man vill bli gubbe eller tant tillexempel. Att åldras är ju bättre än alternativet förstås så jag ska iallafall ta mig en liten sherry på lördag kväll, för säkerhets skull. Och tvätta bilen på söndag.




