”Expert-välde inom mentalvården”
Psykisk hälsa och vård är aldrig svart eller vitt. Olika psykiatriker kan dra olika slutsatser utgående från samma data, säger Henrik Lagerberg, ordförande för Reseda.
Reseda – Intresseföreningen för psykisk hälsa – är öppen för brukare, anhöriga och sympatisörer. Föreningen verkar för attitydförändring, stöd och gemenskap.
– Psykiska sjukdomar ligger lågt ner på statusskalan och är fortfarande mycket stigmatiserande, säger Henrik Lagerberg.
– Man använder det ofta som skällsord att någon har psykiska problem och man förknippar det med mördare och våldtäktsmän. Ifall någon begår ett grovt brott betyder det inte att förbrytaren har psykiska problem, och de flesta personer som lider av mental ohälsa är inte brottslingar.
Han arbetar för att mentalvården ska fungera så bra som möjligt.
– Mentalvård kan inte vara svart eller vitt. Det finns den genetiska aspekten att vi föds med anlag för vissa sjukdomar, men det finns också den sociala aspekten och miljöpåverkansaspekten. Vi påverkas under våra liv och mental ohälsa kan uppstå när som helst och det kan också drabba vem som helst.
Enligt Lagerberg är psykiatriska undersökningar en subjektiv bedömning.
– Ett exempel är fallet Breivik, där gjorde två psykiatrikerlag helt olika bedömningar utgående från exakt samma data. Det visar att det ofta krävs stora kunskaper och en bra bedömningsförmåga inom mentalvården. Mental hälsa är abstrakt och svårare att förstå sig på än till exempel ett benbrott. Läkare kan tolka symptom olika.
Brister i vården
Den åländska mentalvården har brister, säger Lagerberg.
– Det finns inga riktiga värdemätare för psykiatrin på Åland. Därför är det angeläget att göra en brukarrevision av den psykiatriska verksamheten som först kräver en utbildning av brukarna som ska göra revisionen. I dagens läge råder delvis ett expertvälde och en paternalisk syn inom mentalvården, men det går sakta men säkert åt rätt håll.
Reseda håller månadsmöten, friskvårdsdag och en årlig mentalhäsovårdsdag, ofta med inbjudna föreläsare. Enligt Lagerberg behövs utbildning både för anhöriga och nätverket runt omkring.
– Reseda har utbildat anhöriga och brukare i med psykisk ohälsa. Utbildningen har skett i studiecirkelform och har behandlat ämnet bipolaritet i samband med professionen. Vi vill också arbeta för en bättre utredning av de som jobbar inom psykiatrin. I framtiden hoppas vi på att komma in i beslutsorganen för att hjälpa till att förbättra mentalvården.
Hans son Björn, 21, lider av Aspergers syndrom. Det har gett honom en djup inblick i hur mentalvården fungerar på både gått och ont.
– Vi fick inte tillräckligt med information av läkarna om diagnoserna, så vår familj fick själv söka all information på nätet. Alla klarar inte av det. Björn är här på Åland på permission just nu, han vistas annars under tvång på ett rättspsykiatriskt sjukhus i Vasa. Där blev han vid ett tillfälle isolerad i 300 dagar i sträck efter att han blivit aggressiv. Vi anmälde sjukhuset till Europadomstolen för brott mot de mänskliga rättigheterna och ärendet är ännu under beredning.
Patienten i centrum
Den viktigaste egenskapen för personal inom mentalvården?
En stor inlevelseförmåga och en beredskap för ständig utbildning, handledning och uppdatering inom psykiatriområdet, svarar Henrik Lagerberg.
Vården måste vara individualistiskt upplagd med patienten i centrum.
– Psykisk ohälsa drabbar hela familjen och kommer oftast som en chock. Därför behöver anhöriga hjälpas och utbildas. Det borde inrättas kristelefoner för anhöriga till psykiskt sjuka människor där de kan få första hjälpen.
Och samhället borde underlätta för människor med psykiska problem att få arbete.
– Idag har de ofta svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Det borde också inrättas ett mellantingsboende, alltså ett mellanting mellan ett psykiatriskt hem och att bo hemma. Kanske ett gruppboende där man skulle ha större frihet men ändå alltid ha tillsyn och tillgång till professionellt stöd dygnet runt
