Viktigt stöd till fiskare dras ner
Omkring 30 yrkesfiskare drabbas när sälskadestödet minskar. År 2014 när det nya havs- och fiskeriprogrammet klubbades var hela stödet i riskzonen. 2015 års ersättningar betalas i höst och är de första med det nya systemet.
I februari 2014 klubbade EU igenom sitt nya havs- och fiskeriprogram, som gäller fram till 2020. Den nya programperioden för med sig stora förändringar i stöden som betalas ut till yrkesfiskare för sälskador. Först i år träder de nya reglerna för sälskador i kraft på allvar, och det betyder att stöden blir lägre. Nytt är också att skador orsakade av skarv räknas med i det nya stödet.
– Det handlar nog om 30 till 40 procent lägre ersättning, säger Ålands Fiskares verksamhetsledare Fredrik Lundberg.
Förut fick fiskare 50 procent av värdet för säsongens fångst, upp till 12 500 euro. I det nya systemet är motsvarande siffra 15 procent och utbetalningstaket 7 000 euro.
– Ganska många av de åländska yrkesfiskarna kommer nå taket på 7 000 euro, säger fiskeribyråns chef Jenny Eklund-Melander.
15 procent
Siffran 15 procent kommer från Naturresursinstitutet och är ett resultat av EU-kommissionens högre krav än tidigare på att sälskadorna kan verifieras.
– Under referensperioden har värdet på skadorna av sälar i förhållande till värdet på kustfiskets fångst uppgått till 6,5 procent och skadorna av skarvar till 1 procent. En stor del av skadorna kan dock inte bevisas då sälarna i många fall bortför fångsten ur redskap. Förvaltningsmyndigheten har uppskattat att dessa skador är minst lika stora som de rapporterade skadorna och att en kompensation på 15 procent inte leder till överkompensation. Det kan man läsa i landskapets modell för kompensation för säl- och skarvskador.
Åland använder samma modell för sälskadestöd som man gör i riket.
– Men om det går att bevisa att skadan är större kan siffrorna komma att revideras, säger Jenny Eklund-Melander.
Viktiga pengar
Ålands fiskares verksamhetsledare Fredrik Lundberg betonar hur viktigt sälskadestödet har varit.
– Vi hade gärna sett att det gamla systemet fick fortsätta, men det här är bättre än att vara utan, säger Fredrik Lundberg.
Stödet har bara funnits under den senaste programperioden, i omkring nio år, och Fredrik Lundberg betonar att det har varit en energiinjektion till den åländska fiskarkåren.
– Det har gett möjligheter till att modernisera, satsa på nya redskap och båtar. Det har delvis också möjliggjort uppsvinget med torskfiske vi sett de senaste åren, säger Fredrik Lundberg.
Torskfisket menar han tänder något slags hopp på den åländska fiskehorisonten, det är heller inte lika sälkänsligt, eftersom man fiskar på så djupt vatten.
– Det är det mest positiva stödet jag sett under min tid i branschen, säger Fredrik Lundberg.
Fredrik Lundberg ger inte mycket för alternativet med sälsäkra fiskeredskap .
– Push-up fällor är tunga och stora. Man kan inte lägga dem var som helst och med fel vind får man inget alls. De är jättedyra, som en liten personbil. Sådana investeringar klarar fisket inte av, säger Fredrik Lundberg.
Stöd i riskzonen
I ursprungsförslaget till det nya havs- och fiskeriprogrammet fanns inga sälskadeersättningar alls, men togs med efter ett förslag från SFP:s europaparlamentariker Nils Torvalds.
– Det kändes väldigt viktigt att vinna den här armbrytningen. Kompensationsersättningen är livsviktig för många av våra yrkesfiskare. Nu segrade förnuftet och man erkänner också problemet som finns med säl och skarv. Det har också känts bra att ha haft hela parlamentets förhandlingsteams stöd i den här för oss viktiga frågan, sade Nils Torvalds år 2014 då programmet behandlades i Europaparlamentet.
Också landskapsregeringen kämpade för att stödet skulle vara kvar.
– Landskapsregeringen satte då stort fokus på att få med ersättningen och med att skaffa faktaunderlag. För sälen är ett stort problem för det småskaliga kustfisket, säger Jenny Eklund-Melander.
