”Vi måste börja samverka”
Våld i nära relationer är ett samhällsproblem med långtgående effekter. Nya Åland ville ta reda på hur Ålandspolisen arbetar med denna typ av brott, där kvinnor och barn hör till dem som är mest utsatta.
Av offren för familjevåld och våld i nära relationer år 2014 var 69 procent kvinnor, enligt uppgift från Statistikcentralen. Den kvinnliga procentsatsen gällande sexuella våldsbrott är betydligt högre. De flesta personer som utsätts för våld i nära relationer och sexuellt våld är följaktligen kvinnor, de flesta som begår dessa brott är män. Nya Åland ville ta reda på hur polisens arbete kring den här typen av brott ser ut. Hur prioriteras mäns våld mot kvinnor?
Vi sitter i kriminalkommissarie Olof Lindqvists kontor. Lindqvist själv sitter vid skrivbordet och polisman Rasmus Friman sitter på en stol framför väggen som vetter mot balkongen. På väggen hänger en tavla med en poliskampanj från Sverige. ”Om du tror att du är korkad, om du tror att du är äcklig, om du tror att du förtjänar några knytnävslag då och då, då ska du absolut komma till oss.” Kampanjen belyser brott i nära relationer – vilket är precis vad vårt samtal kommer att handla om.
”Vi borde ha gjort mer”
I somras knivhöggs en kvinna allvarligt, inför sina barn, i sitt eget hem. Många känner igen händelsen som Godby-fallet. Den misstänkte är kvinnans före detta man. En man som begått ett flertal våldsbrott och som tidigare av tingsrätten hade fått ett besöksförbud utfärdat gällande kvinnan i fråga.
– När man tittar bakåt måste man nog konstatera att vi borde ha kunnat göra mer, säger Lindqvist.
– Polisen kan bland annat jobba med uppföljning av besöksförbud, göra hot- och riskbedömningar och också se över åtgärder som förhoppningsvis kan förbättra säkerheten beträffande hemmet, färdvägar till och från hemmet med mera. Det är något som vi inte jobbar med på Åland. Att jobba med detta fordrar kunskap och kompetens, det är frågan om personskyddsarbete.
Varför jobbar man inte med detta på Åland?
– Det handlar om prioriteringar.
I somras utsattes en kvinna för våldtäktsförsök. I början av september var ännu ingen misstänkt för brottet.
– Våldtäkt är ett väldigt allvarligt brott och kan vara oerhört traumatiskt för den som blir utsatt. Tyvärr har den här utredningen blivit liggande och bara till hälften utredd. Vi har mycket annat att sköta och har helt enkelt inte räckt till. Alla som blir utsatta för ett brott, anser att just det brottet är det viktigaste som måste prioriteras. Polisen måste sköta alla ärenden som kommer till myndigheten. Alla ska också bemötas på samma villkor, säger Lindqvist.
Så hur prioriterar polisen?
– Budgeten styr polisens verksamhet och vad som ska prioriteras, men verkligheten kan se annorlunda ut.
”Komplexa frågor”
Mindre grova brott har kortare preskriptionstid, vilket gör att dessa ibland får förtur jämfört med grövre brott eftersom preskriptionstiden kommer emot.
– Det är en svår balansgång för polisen.
Våld i nära relationer har länge varit ett prioriterat temaområde hos den åländska polisen, ända sedan slutet av 1990-talet berättar Lindqvist.
– Vi måste börja samverka gällande denna typ av problem. Våldet i nära relationer är komplexa frågor, därför måste samverkan mellan myndigheter och andra bli betydligt bättre. Det finns också en samverkansmodell som är framtagen på uppdrag av den föregående landskapsregeringen, det vore ju väldigt bra om den togs i bruk.
Prioriterar polisen kvinnorna?
– Ja, det försöker vi gör så gott det går.
Läs mer i papperstidningen eller E-Nyan!
