Primärvården ska förstärkas och det ska bli mer öppenvård för ålänningarna i framtiden. Det är en förutsättning för att det nya sjukhuset ska kunna ha färre vårdplatser och bli mindre till ytan. Det är en del av förändringarna som ingår i den vårdstrategi som snart presenteras. Enligt minister Arsim Zekaj (S) finns det politisk enighet kring strategin.
Diskussionerna om ÅHS går heta på alla nivåer i det åländska samhället efter att ÅHS inlett arbetet med att minska antalet vårdplatser och personal. Nedskärningen motiveras med att det finns en för låg beläggningsgrad i dag.
I debatten i lagtinget om nedskärningarna i den palliativa vården i september kom ansvariga ministern Arsim Zekaj (S) in på det nya sjukhuset.
Det ska ha cirka 85 vårdplatser och bli omkring 30 000 kvadratmeter stort.
Det ska jämföras med dagens 113 vårdplatser, som blir 94 när de aktuella nedskärningarna är genomförda, och cirka 46 000 kvadratmeter.
Arsim Zekaj kommenterade förändringen till Nya Åland med: ”Det jag reflekterat en hel del över är att det är ett jättestort arbete med omställningen mot ett nytt sjukhus. Om ÅHS inte kan göra förändringar på vägen dit – hur ska vi då klara omställningen mot ett nytt sjukhus med färre platser?”
I alla sammanhang där planerna för det nya sjukhuset har diskuterats har det framförts att planerna ska göras utgående från den vårdstrategi för framtidens vård fram till 2040 som ska tas fram.
Det är något som inte går ihop här. Man har redan börjat minska vårdplatserna, men vårdstrategin som ska styra framtidens vård har inte varit upp till diskussion i exempelvis lagtinget?
– Jag förstår hur du resonerar. Sedan vintern 2024 har vi jobbat med vårdstrategin. Arbetet baserar sig på befolkningsutvecklingen, trender om slutenvård, folkhälsa och finanser. En av slutsatsen är att vi ska ha ett sjukhus med färre antal vårdplatser, säger Arsim Zekaj.
Ministern säger att vårdstrategin snar är klar och ska lämnas till lagtinget som ett meddelande. Då ska det också debatteras. Arbetet har gjorts på tjänstemannanivå med landskapsläkare Knut Lönnroth vid rodret, och med en politisk referensgrupp som bollplank. Den politiska referensgruppen har varit parlamentarisk. Det betyder att representanter för alla partier har fått delta. Eller i alla fall alla partier som ställde upp i senaste valet – vilket gör att utbrytargrupperna Grön vänster och Pro Åland inte deltagit. Mogens Lindén (GV) och Veronica Thörnroos (PÅ) har dock hörts som en del av arbetet. Dessutom har arbetet förankrats i hela lagtinget vid två olika seminarier, det senaste så sent som i september i år. Då kunde alla ledamöter ge respons på utkastet till strategin. Se namnen på alla i referensgruppen i faktarutan.
Stärkt primärvård
Vårdstrategin är omfattande och består av nio delar.
– Där ingår allt från finansiering, digitalisering, framtidens vård, beredskap och vår kompetensförsörjning, säger Arsim Zekaj.
De största förändringarna handlar, berättar ministern, om att primärvården ska förstärkas och antalet slutna vårdplatser på sjukhuset minskas och bli mer kompakt.
– Det är en nyckelfaktor. Vi behöver stärka primärvården och skapa fler öppenvårdsinsatser. Det är en förutsättning för att minska antalet vårdplatser. Vi ska inte erbjuda mindre service, det är inte tanken, utan vi ska utveckla den första linjens vård.
Redan tidigare har siffran 85–90 vårdplatser nämnts.
Vem har kommit fram till att det är rätt antal platser?
– Tjänstemännen har tittat på det här. Man har tittat på ett spann mellan 65 till 140 platser. Det mest realistiska ligger i mittenspannet. Så att vi har en bra buffert, men inte en överdriven buffert.
85 platser är än så länge ett förslag. Nu jobbar ÅHS med ett rums- och funktionsprogram.
– Då kan man komma fram till att man ska ha färre eller fler platser, men där omkring är slutsatsen i strategin.
Målsättningen är att ha en beläggningsgrad på 85 procent.
Referensgruppen enig
I den politiska referensgruppen har man enigt understött slutresultatet, enligt ministern. Ett utkast skickades ut till alla i gruppen i somras och den som hade synpunkter skulle lämna dem skriftligt, men några sådana kom inte. En del muntliga synpunkter har getts, som beaktats.
Så alla i referensgruppen stöder strategin?
– Det finns ingen som sagt något annat. Om man inte ger synpunkter har man gett sitt medgivande, säger Arsim Zekaj.
Så om man har en avvikande åsikt om antalet vårdplatser på Åland i framtiden borde man redan ha sagt det?
– Naturligtvis. Det är en så pass stor och långsiktig fråga.
Men:
– Jag utesluter inte att det kan komma den typen av vändningar, men ur min synpunkt är det inte seriöst. Då måste man fundera om man ska sitta med i parlamentariska referensgrupper. Man måste ha lite mer långsiktighet än ett par månader.
Ny lagstiftning
Reformarbetet för vården innebär även att det krävs en revision av lagstiftningen som styr ÅHS, för att anpassa den till nutid.
– Vi ska ta in möjligheten till hemsjukvård, hur styrningen av ÅHS ska fungera, hur styrelsen ska fungera i relation till landskapsregeringen, vem som bedömer om medicinsk praxis och principer.
Lagförslaget görs klart som bäst och ska behandlas i lagtinget i november.
Den politiska referensgruppen för vårdstrategin
Arsim Zekaj (S), ordförande.
Ingrid Zetterman (Lib), vice ordförande.
Medlemmar, med ersättare inom parentes: Sandra Listherby (Lib) (Pernilla Söderlund), Robert Mansén (C) (Harry Jansson), Nina Fellman (S) (Henrik Löthman), Annette Holmberg-Jansson (M) (John Hilander), Alfons Röblom (HI) (Erica Scott) och Michael von Beetzen* (Ob) (Susann Eklund*).
Sekreterare Knut Lönnroth.
*I mars 2026 bytte Obundna sin ledamot till Denise Blomqvist, med Inger Lindén som ersättare.
