SÖK
MENY
På Åland uppnår endast en fjärdedel av barn och unga den nationella rekommendationen för fysisk aktivitet varje dag. Överlag rör sig barn i grundskolan mest – på gymnasienivå nås målet bara av 6 respektive 15 procent av tjejer och killar. Det framgår av den nationella undersökningen LIITU.
I enkäten som skickats ut till skolorna har barnen och ung-domarna fått uppskatta hur mycket de rör sig per dag och vecka. Rekommendationen för mängden måttlig till ansträngande fysisk aktivitet är 60 minuter per dag, något som uppnås av hälften av eleverna i årskurs ett och en tredjedel av tredje- och femteklassarna. Siffran fortsätter sedan att sjunka markant i de högre årskurserna. Sett till genomsnittet uppnår 24 procent av åländska elever rekommendationen – ett resultat som är snäppet bättre än fast-landets.
Gällande rekommendationen om ansträngande fysisk aktivitet minst tre dagar i veckan svarar 72 procent av åländska elever att de uppnår den, vilket är en lägre siffra än för övriga Svenskfinland. Sett till både måttlig och ansträngande aktivitet uppnås målen av fler pojkar än flickor när det kommer till de högre årskurserna.
Olika förutsättningar
Förutom att granska aktivitets-nivån hos unga har studien även undersökt under vilka förutsättningar som fysisk aktivitet sker. Gällande platser och tillfällen för aktivitet uppges gång- och cykelbanor vara de mest nyttjade, oavsett åldergrupp. För barn i grundskolan är även de egna eller vänners trädgårdar samt skolgårdar viktiga platser för rörelse. Idrottsplaner utomhus används främst av killar, vilka också deltar oftare i aktiviteter ordnade av skolan eller olika föreningar medan flickor oftare deltar i aktiviteter och idrotter ordnade av företag.
I tätorterna deltar många barn och unga i fysisk aktivitet via en idrottsförening eller ett företag. På landsbygden är det istället vanligare med aktiviteter som ordnas via skolan.
Det vanligaste är dock att vara fysiskt aktiv på egen hand, oavsett ålder.
Rörelse på rasten
De tillfrågade eleverna fick också svara på vilka möjlig-heter det finns till fysisk aktivitet i skolan. På Åland svarade 100 procent av lågstadieeleverna att de alltid tillbringar rasterna utomhus. Detta skiljer sig drastiskt från högstadie- och gymnasieeleverna, av vilka bara sex procent svarade att de alltid eller oftast är ute på rasterna. Här sticker Åland också ut med sina låga siffror – motsvarande resultat i Svenskfinland landade på 21 procent och i finskspråkiga regioner på hela 50 procent.
De lägre årskurserna uppger också i högre grad än äldre elever att det finns platser för rörelse i och runt skolan, tillgängliga rastredskap och tillräckligt långa raster under dagen. Enligt undersökningen uppger en majoritet i de högre års-kurserna att de ”aldrig” nyttjat skolans faciliteter eller utrustning för fysisk aktivitet under pauser eller efter skoldagens slut. Några elever uppgav även att den möjligheten inte finns.
Digitala medier
Studien har förutom fysisk aktivitet även granskat ungas skärm- och medievanor. Resultatet visar på att hälften av alla tillfrågade åländska barn och unga använder sociala medier och internet minst 2 timmar per dag, flickor mer än pojkar. Som högst är siffran för högstadieeleverna med 59 procent.
En tredjedel uppger att de ser på video, film eller tv-serier minst två timmar per dag. Där är siffran lägst för gymnasie-eleverna med 24 procent och högst för barn från familjer med god socioekonomisk status med 37 procent.
På frågan om hur ofta man spelar digitala spel svarade 21 procent av lågstadieeleverna att de spelar mer än två timmar per dag. Siffran är lägre för både högstadie- och gymnasieelever på 18 respektive 11 procent. Här syns enligt studien en tydlig könsskillnad – 26 procent av pojkarna spelar så ofta men bara sju procent av flickorna. Av de svarande uppgav hälften att spelandet ibland känts som ett problem.
Dessa siffror kan jämföras med de åländska rekommendationerna för skärmtid som ligger på maximalt 2 timmar per dag för barn mellan sex och tolv års ålder. För barn mellan 13 och 18 år ligger gränsen på högst tre timmar per dag.
LIITU-undersökning
Från Åland deltog 1213 barn och unga vid elva skolor i totalt sju kommuner, dock inte i någon skärgårdskommun. Undersökningen omfattar både grundskolor och Ålands Lyceum.
Rörelsemätningar
Studien bestod förutom av elektroniska enkätundersökningar också av mätningar med fysiska rörelsemätare. Av de åländska eleverna deltog 96 stycken i rörelsemätningen genom att bära mätaren tio timmar per dag i minst fyra dagar och 79 stycken genom att bära den dygnet runt i minst fyra dagar.
Resultatet visade på att åländska elever i snitt sover kortare tid än finska elever – i genomsnitt 8,2 timmar jämfört med 8,7 på fastlandet. Av vaken tiden spenderades den största delen, 11,2 timmar, som stillasittande. Antalet steg per dag låg i snitt på 7748 och uppmätt fysisk aktivitet skedde främst med lätt eller måttlig ansträngningsgrad.
Vägen till skolan
Studien skiljer på landsbygdskommuner, där omkring 60 procent av eleverna får skjuts till skolan, och urbana kommuner, där cirka 40 procent får skjuts. Dessa siffror gäller för de varmare årstiderna – på vintern är siffran högre. Överlag cyklar och promenerar åländska barn och unga till skolan i lägre utsträckning än de på fastlandet, med undantag för Mariehamn. Detta kan förklaras med att 48 procent av åländska ungdomar har närmare än fem kilometer till skolan medan motsvarande procent i fastlandet ligger mellan 64 och 70 procent (norra Finland ej inräknat).
På Åland svarar 83% av elever i årskurs fem och sju att de har tillgång till cykel eller andra fortskaffningsmedel som exempelvis elscooter. I årskurs nio uppger över hälften att de har tillgång till moped, mopedbil eller traktor, vilket är betydligt fler än på fastlandet. I Svenskfinland och finskspråkiga Finland ligger den siffran på 28 respektive 39 procent.
