Finansminister Mats Perämaa (Lib) förslag om att diskutera landskapets ekonomi parlamentariskt inför nästa val får tummen upp av stor del av lagtinget – om än med vissa reservationer. Ob ger inget svar om sin inställning.
Förra veckan när landskapets bokslut för förra året presenterades lanserade Mats Perämaa en tanke om att han, i god tid inför nästa val hösten 2027, ska föra parlamentariska diskussioner för att hitta en gemensam syn på det ekonomiska läget för det offentliga Åland. En slags variant av den så kallade skuldbromsen i Finland.
Finansministern betonade att Åland snart står inför att tvingas låna pengar då landskapets likviditet minskat kraftigt de senaste åren. Hans slutsats är att landskapet måste fortsätta jobba för att balansera ekonomin.
Nya Åland har frågat alla partiers gruppledare och eller partiledare om hur de ställer sig till förslaget om en parlamentarisk diskussion.
Först oppositionen. Moderaterna tycker förslaget är utmärkt och ”ser ett stort värde i att samlas kring en någorlunda gemensam lägesbild”. Även HI är redo att samarbeta. Veronica Thörnroos från Pro Åland är öppen för parlamentariska diskussioner, men tänker inte ge ”några bindande löften kring de ekonomiska ramarna”. Rainer Juslin (egen grupp) tycker förslaget är bra, men är skeptisk till att alla kommer delta.
Obundna svarar inte på frågan i sitt svar.
C: Först efter valet
Majoriteten då? Socialdemokraterna och Liberalerna tycker förslaget är ”bra” respektive ”helt nödvändigt”. Nina Fellman (S) konstaterar att det är en ohållbar situation att gå in i en ny regering med vitt skilda och illa underbyggda åsikter om det ekonomiska läget. ”Det bästa är om det varken finns utrymme att måla fan på väggen eller lova guld och gröna skogar, utan en saklig bedömning.” skriver hon.
Även Centern tycker förslaget är bra, men Robert Mansén säger att ”en sådan kommitté bör tillsättas först när ett nytt lagting samlats.” Mats Perämaas tanke var att ekonomin ska diskuteras uttryckligen före valet.
Nästan eniga om ekonomin
Nya Åland ber också partierna om en kommentar om bokslutet som sådant. Där uttrycker alla förutom Obundna oro över utvecklingen.
Först majoritetsblocket. Alla tre partier är bekymrade, framför allt över de stigande kostnaderna för personal och köpta tjänster och den låga likviditeten. Simon Påvals från Liberalerna konstaterar att skatteintäkterna på fem år ökat med 4 procent, medan kostnaderna ökat med 20 procent. ”Ekvationen går inte ihop”. Socialdemokraternas analys är att det inte går att spara sig ur problemet, utan att man måste jobba med intäkter.
När bokslutet presenterades förklarades att personalkostnaderna ökat så mycket framför allt på grund av kollektivavtalsenliga höjningar i kombination med de löneharmoniseringar som verkställdes för något år sedan. Personalkostnaden mellan 2024 och 2025 ökade med 4,5 procent.
Vill ha debatt om servicenivå
Oppositionen då? Moderaterna ger bokslutet skolbetyget 6+ och noterar att verksamhetskostnaderna ökar och antalet årsverken ökar. Det ”utstrålar varken krismedvetenhet eller handlingskraft”, säger Wille Valve.
Pro Åland ger bokslutet underkänt och befarar att nästa regering får ta över en ”svårt sargad landskapsförvaltning”.
HI öppnar för att låna till investeringar, men säger att det är något annat att låna till drift. HI efterlyser även en debatt om att landskapsregeringen i sin översikt konstaterar att tiden är förbi när landskapet ska erbjuda minst lika bra service som i Finland och Sverige, se faktarutan. ”Det här är inget litet konstaterande i förbifarten utan en ganska tydlig politisk ståndpunkt som kräver en tydlig analys och förklaring i lagtinget”, menar Alfons Röblom.
Obundna då? Marcus Måtar imponeras över att bokslutet följer budgeten, men saknar en helhetsbild av ekonomin, där resultatet för landskapets bolag också redovisas. Ob tycker också att landskapet borde ha lyft mer pengar ur både Paf och pensionsfonden för att få bättre siffror.
Mogens Lindén från Grön vänster hade inte möjlighet att svara på frågorna. Partierna har svarat skriftligt på frågorna från Nya Åland.
Saxat om servicenivån
”Det vi däremot kanske borde bli bättre på är att anpassa den åländska lagstiftningen till våra egna behov och politiskt prioritera när vi ska ha en bättre service eller en sämre service än kringliggande länder. Tiden då Åland har möjlighet att erbjuda minst lika bra service och inom vissa områden bättre service än alla andra är förbi. Vi måste kunna prioritera ner vissa områden och viss service, medvetna om att samhällsservicen inom dessa områden är sämre än t.ex. i Finland och i Sverige. Vi ska i stället koncentrera oss på de områden och den service som är viktigt för oss och som behövs för våra egna behov på Åland.”
Saxat ur landskapets bokslut för 2025, sidan 4.
BILDTEXT till kollage med partiledarna:
De flesta av representanterna för de åländska partierna uttrycker stor oro för det ekonomiska läget och tanken om en parlamentarisk diskussion får brett stöd.
