DELA
Foto: Rune Karlsson

Skrotberget växer

Den åländska bilparken växer och åldras, ska trenden vändas krävs större satsningar från landskapet.
Landskapet upptog 10 000 euro i den kommande budgeten i form av en skrotningspremie för bilar importerade av privatpersoner. Det är dock ingen satsning som ska förnya den gamla åländska bilparken.

Det är bilhandlarnas ansvar att se till att bilarna de säljer kan skrotas kostnadsfritt för kunden, med andra ord tar bilhandlarna sitt producentansvar. Ungefär hälften av alla bilar importeras dock av privatpersoner.

En privatperson som importerar en bil från utlandet har inte samma producentansvar. Någon måste ta det ansvaret och det gör nu landskapet med sina 10 000 euro i skrotningspremie. Det är bra.

Men ribban borde ligga högre.

I riket satsas sammanlagt åtta miljoner euro i en skrotbilspremie. Det är en åtgärd för att förnya den gamla bilparken i Finland, och har inget med producentansvar att göra som i det åländska fallet. De åtta miljonerna i riksbudgeten ska delas ut i potter om 1 000 euro i stöd till de som köper en miljövänlig bil och skrotar en som är minst tio år gammal. För det lägger bilbranschen till 500 euro vilket ger ett avdrag på 1 500 euro för ett bilköp som motsvarar miljökraven.

Det finns argument mot att stöda bilhandeln med den här typen av subventioner. Det finns andra miljöfrämjande åtgärder att satsa pengar på än att stöda nybilsköp. Stödet är för litet för att de som inte har råd att köpa en ny bil ska övertygas av 1 500 euro och nya bilars fotavtryck vad gäller koldioxidutsläpp är förstås genom produktionen betydande.

Men den gamla, stora bilparken på Åland måste förr eller senare förnyas.

Enligt motorbranschens organisation på Åland, MBO:s ordförande Niclas Fagerlund är 21 500 av de åländska bilarna äldre än 10 år. 12 400 personbilar registrerades vid Motorfordonsbyrån före år 2000 vilket innebär att de är äldre än 17 år.

Om landskapet ska uppnå sin målsättning vad gäller fordon som drivs med förnyelsebar energi, att inga nya fossilbilar ska säljas efter 2030 och att inga bilar alls på Åland ska drivas med fossils bränslen 2050 betyder det att många bilar måste tas ur cirkulation. Då måste det vara både lätt och lönsamt att göra sig av med gamla bilar. Enligt landskapets statistik blir mellan 500 – 600 bilar skrotningsfärdiga per år. 2015 skrotades 115 fordon och 2016 var antalet 221. 2013 och 2014 importerades cirka 1 000 bilar per år.

Det betyder att antalet bilar ökar på Åland och överskottet av bilar bygger på den skrotskuld Åland redan har.

Oavsett vad man tycker om att satsa på stöd till bilbranschen så kvarstår skrotproblemet. Därför borde landskapet inte skjuta på lösningen och låta berget växa. 2008 hade landskapet en skrotningspremie där avregistrering av en skrotfärdig bil gav 300 euro. Även om inte alla som fick skrotpremien satsade pengarna på en ny miljöbil så ökade chansen att den åländska bilparkens värsta bovar blir färre till antalet.

Att producentansvaret även för privatimporterade bilar klarnar är positivt, det ska vara enkelt att göra sig av med en gammal bil.

Men för att nå de målsättningarna behövs större satsningar på att röja bort de äldsta och mest miljöfarliga bilarna.